Colliekompisarna

Senaste inläggen

Av Marru - Söndag 18 sept 23:17

Då har det gått några dagar sen Lizzie opererades. Hon sover ganska mycket fortfarande, och dricker en del vatten. Igår var jag till Sala och dömde deras rallylydnads KM. Det var fort avklarat, så jag var hemma ganska tidigt. Jag kollade på Lizzies sår, och gjorde rent det. Såg fint ut. Sen på kvällen när jag hade gett dom mat, så såg jag att det droppade nåt ner på golvet, och det var lite ljusrött, men klart på samma gång. Jag tittade under magen, och ser att det rinner svagt röd vätska ur såret. Jag får panik, skriker åt maken att Lizzies sår har gått upp, och vi måste åka till Falun genast. Han kommer in och ser när jag springer fram och tillbaka alldeles hysterisk. Ringer till Falun, har ju fått telefonnummer som man kan ringa vid behov. Fick prata med en sköterska. Jag försökte förklara vad som hänt. Sen pratade hon med en veterinär. Det var tydligen sårvätska, och inget att oroa sig för. Det hade ju varit bra och få reda på det tidigare, att det kan komma. Jag försökte göra rent såret igen, men det rann ganska mycket ur den. Sen la jag ett rent lakan på fällen hon sover på. 

 

Idag var det dags för agilitytävling igen. Lizzie skulle egentligen vara med där, men nu fick hon ju avstå det. Det blir ingen mer tävling för henne på ett tag. Kan ju prova när vinterncupen kommer igång, om hon får mer fart. Men Jeri skulle alla fall tävla idag. Fast jag var lite orolig när jag åkte hemifrån. Det var så tyst från rummet som maken och Lizzie sover i. Igår så gnällde hon lite när hon hörde mig stöka uppe. Men idag var det alldeles tyst. Så jag såg ju direkt i min vilda fantasi att hon ligger i en stor blodpöl. Men nu var det inte så illa.

 

Men alla fall så var Jeri och jag iväg och tävlade. Dagen började med hoppklass. Jeri sprang lika säkert som han gjort på sista tiden, och nollade det loppet. Men det var bara 4 som fick pinne och vi kom på 5:e plats. Agilityloppet gick han också kanonfint. Men så kom den där onödiga femman igen på balansen. Han kom på 7:e plats i agilityklassen med 5 fel.

 

När vi kom hem, så kollade jag Lizzies sår direkt och gjorde rent. Nu rann det inte lika mycket, utan det kom väl lite. Men jag har lite svårt att säga om hon är piggare eller inte. Tycker hon mest ligger och sover. 

ANNONS
Av Marru - Fredag 16 sept 00:15

I söndags så hade Lizzie inte ätit sitt torrfoder på morgonen. Det har hänt en gång tidigare i hennes liv att hon inte har ätit. I måndags när jag skulle gå morgonpromenaden så kom hon gående långt efter. Till slut så vägrade hon gå längre. Då sa jag att vi vänder väl, och då kändes det som om hon piggnade till. Kanske hon kan gå i alla fall tänkte jag och vände om för att fortsätta. Hon gick på ganska bra, men sen vart det totalt tvärnit och hon vägrade gå längre. Ja, då var det väl lika bra och vända hemåt igen då. Hon hade alla fall bajsat. Hon är lite kinkigare på den fronten. Dom andra kan bajsa på baksidan utan problem. Hon vill helst bort från tomten. Inte ville hon äta torrfoder på tisdag heller. Färskfodret går bra, men hennes mage pallar inte med bara färskfoder. Så jag provade ringa till våran gamla veterinär här, men han var på semester. Ville inte vänta på att han skulle komma tillbaka. Så jag ringde till Ludvika, djurkliniken där. Fast dit fick vi tid först på tisdagen. När vi kom till kliniken, så tog dom blodprov och röntga henne. Blodprovet var lite svårt, för hennes kärl var ganska tunna. Tydligen är det svårt att ta blodprov om man har infektion i kroppen. Hinnorna runt hennes ögon var alldeles röda också. Röntgen var svårt att se vad det kunde vara. Så på onsdag skulle vi åka till Falun och ta ett ultraljud. Lizzie som nästan hela tisdagskvällen. Själv var jag iväg på cirkelträning. Har fått börja med det istället för zumba. Zumban har bytt dag från måndag till torsdag och då passar det inte mig. 

 

På onsdag morgon, så gick jag en kort vända med hundarna. Lizzie verkade piggare nu, och hon gick med. Hon var ju inte längst fram som hon brukar, men hon vägrade inte och gå alla fall. Sen när jag fått i mig frukost så var det dags för oss att åka till Falun. Lizzie hon låg bara och sov i väntrummet. Efter en stund kom vi in, och det blev dags för ultraljud. Stackars Lizzie vad hon skulle utsättas för. Dagen innan i Ludvika så fick vi lägga henne på rygg på ett hårt bord. Här var det alla fall en skåra mitt på bordet, så hon kunde alla fall ligga bekvämt. Fast hon verkade inte tycka det var så bekvämt. Livmodern såg inte så förstorad ut. Men man såg alla fall att det fanns nåt där. Sen hade ju snabbsänkan dagen innan varit alldeles för hög, dom röda hinnorna runt ögonen sa ju att hon inte mådde bra. Sen var hon väldigt hängig också. Då var det bara frågan om försäkringsbolaget ersätter en operation. Dom är tydligen väldigt kinkiga på den fronten, och bolaget vi har är visst värst. Så fick vänta en stund på besked från dom. Det hade ju funnits ett annat alternativ också. Men inte ersätta nu hade verkligen varit dumsnålt. Hon hade kanske blivit bra med piller. Men vem hade garanterat att det inte kommer igen. Hade kanske blivit dyrare, än att operera på en gång. Nu hade vi tur, dom skulle ersätta en operation. Så Lizzie blev kvar där, och jag åkte hem utan henne. 

 

Sen på kvällen skulle Jeri och jag till klubben och tävla. Vi hade en kvällstävling, med dubbla hoppklasser. När vi skulle åka så ville Jeri knappt gå ut. Undrar vad han tänkte. Man skulle nästan tro att han tänkte "hon har flera gånger åkt iväg med hund, och kommit tillbaka utan, och dom har inte kommit tillbaka senare heller. Nu åkte hon iväg med Lizzie och kom tillbaka utan henne. Följer jag med, så kanske jag också blir kvar nånstans" . Men alla fall gjorde han två kanonfina lopp. En tredje placering i båda och pinne. Nu har han 6 pinnar i hoppklass, och 4 i agilityklass. 

 

Första loppet.

 


 

Andra loppet. Nu hade han tappat lite fart jämfört med det första.

 


 

Idag har då bara varit och vänta att dom ringer när jag får åka och hämta Lizzie. Efter lunch kom det efterlängtade samtalet. Vad skönt det var och se henne. Hon gick ju lite ostadigt. Var inte riktigt van vid att gå med den där tratten. Hon gick med huvudet lågt, och då fastnade tratten i backen hela tiden. Väl hemma så tog jag henne på baksidan direkt. Det var visserligen lite svårt att få henne uppför slänten för att hon gick med huvudet lågt. Det var svårt att få henne ur bilen också. Hon tycker ju inte om att bli lyft, och jag ville inte att hon skulle hoppa. När hon väl kom in, så det första hon gjorde var och kolla alla matskålar, ifall det fanns nån mat kvar i dom   . Det var ju ett gott tecken. Sen har hon legat och sovit mest. Senare på kvällen så hade hon helt plötsligt hoppat upp på soffan. Eller hoppat och hoppat, hon kliver väl upp egentligen. Färskfodret åt hon upp, det gick väl inte ner lika fort som förut. Men det kommer nog en tid när hon äter mer än hon behöver. Nu är det dags och börja hålla koll på hennes vikt att hon inte går upp. Får bara hoppas att hon inte får en lika hemsk päls som Micki hade. Den pälsen var inte och leka med. 

 

 

ANNONS
Av Marru - Måndag 12 sept 22:57

Så har en vecka svischat förbi igen. Förra veckan på onsdagen så var det tävling för Jeri igen. Vi hade kvällstävling på klubben, med dubbla agilityklasser. Jag skulle nu första gången prova en sak vi provat och som fungerat på träning. Det gäller ju så klart kontaktfälten på balansen. Vi kom fram till på träning, att om jag bara springer rätt på och peppar han, så tog han balansen. Så det var väl bara och testa. Antingen så får vi 5 fel, eller så går det bra. Det var bara under banvandringen och banka in i skallen att man bara skulle springa på. Det gick ju hyfsat, och han tog nerfarten. Vi hade en sån tur att vi var dom enda nollade i den klassen, och vann. Vet inte hur många agilitystarter jag gjort. Flera hundra är det alla fall, bara i år så tror jag att jag har nåt på 80 starter. Men det var första gången vi vann   . Andra loppet, så fick vi då den där femman.

 

På torsdagen så var vi till Jeris uppfödare och greja lite. Bla så gick vi ett viltspår. Han var så duktig så. Vid ett tillfälle sa Jeris uppfödare, att nu får du stanna till lite, att han tappat spåret. Men vi upptäckte senare att det var ju hon som tappat spåret   . Jeri hade full koll på vart han skulle.

 

I fredags så låg jag i sängen och slappade lite. Helt plötsligt så ringde min mobil. Det var grannen som ringde. Hennes hund hade rymt. Hon har nyligen gjort en knäoperation, och jag har gått en promenad med hunden på eftermiddagarna. Så jag gick uppför backen mot henne. Tror jag aldrig gått så fort uppför den backen. Sen var det bara och börja leta. Fick höra att man sett henne gå mot gatan efter våran gata. Så jag gick ner mot hälsospåret, men där var det helt tomt. Ringde till grannen att hon skulle gå hem ifall hunden kommer dit. Sen fortsatte jag och leta. Men efter en kvart så ringer grannen. När hon hade gått hem över skogen så hade hunden stått på framsidan. Så det slutade ju bra. 

 

I lördags var jag till Söderbärke på ett geocaching event. Fast kvällen före så var jag på ett kvällen före event på Hagudden i Söderbärke. Där brukade jag ofta gå tillsammans med hundarna när vi bodde där. Så jag tog med Lizzie så att hon skulle få återuppliva gamla minnen, och Jackie för miljöträning. På lördagen skulle det släppas en hel del nya cacher. Så klart så ville man få en FTF på nån av dom. FTF är förkortning på first to find. Min klubbkompis och jag la upp en strategi på hur vi skulle göra. Bestämde oss för att åka mot Malingsbo, och satsa på en som var långt borta. Det var ett ganska smart drag, men vi fick åka längre än vi planerat för att få den. Det var ju flera som åkte åt samma håll. Men det var en hel del cacher släppta efter den vägen också. Så den första bilen stannade direkt vid den första. Sen stannade nästa, och så fortsatte det tills vi kom till den vi planerat och ta först. Men där stod det en bil redan. Så vi svängde mot Ludvika och äntligen så var vi först. Fast riktigt säker på det kunde man ju inte vara. Man hade ju ingen koll på hur många som hann åka från parken innan vi kom iväg. Men så visade det sig att den vi stannade vi först, var vi den första som tog. När vi var på väg till cachen, så kom det flera bilar åkande och dom svängde alla mot grusvägen. Men kände att det är ingen idé att försöka på nån mer, att vi får vara nöjda med denna. Så övriga cacher tog i vår egen takt. Fast ibland så tappade mobilen kontakten, så då fick vi försöka med gps. Ibland hade vi tur att det stod nån vi burken redan. Vi var en sväng till Skräddartorp också. Där var vi ganska ofta när jag var liten. Det hade ändrats lite där, och det verkar fortfarande vara ett populärt utflyktsmål. 

 

              

 

I söndags så var jag till Gävle och tävlade igen med Jeri. Lizzie hade jag redan strukit. Fick åka tidigt på morgonen för klass 1 skulle starta först. Det var 3 lopp, 2 hopp och 1 agility. Började med ett hopplopp, och han gick kanonbra. Men så rev han sista hindret, och vi fick 5 fel. Han som aldrig river annars, så skulle han göra det nu. Visade sig att hade han inte gjort det så hade vi vunnit. Det var bara en som hade nollat sig, och dom hade sämre tid än vi. Men nu hamnade vi på 7:e plats. Agiliytklassen tänkte jag prova samma sak som förra gången. Att bara springa på. Men den här gången fungerade det inte. Han fick en femma på kontaktfältet. Men sen diskade vi alla fall. Det var ett par kombinationer som vi inte tränat så mycket på. Sällan den sorten finns på en klass 1 bana. Men i söndags så fanns det tom 2 ggr. Sista hopploppet nollade vi, men det var många andra som gjorde det också. Så vi hamnade på 9:e plats, och därmed blev det ingen pinne. 

 

Idag har jag varit orolig för Lizzie. Hon har inte varit som hon skall idag. Ringde till djurkliniken i Ludvika, och imorgon skall vi åka dit så vi får se vad som felar henne. Det var väl tur att jag strök henne från tävlingen i söndags. Fast det hade jag ju planerat sedan tävlingen i Ludvika. Skall stryka henne från tävlingen i Sala också.

 

         

Av Marru - Onsdag 7 sept 00:19

Ja, vare sig man vill eller inte, så är den på väg. Hösten!!!!! Denna hemska årstid, som följs av den hemska vinter. Lika mycket som jag älskar våren, lika mycket hatar jag hösten. Vintern är nåt man bara måste genomlida. Men det är tur att det finns en härlig vår, och en underbar sommar däremellan. Förra hösten såg jag att en av mina favoritorkestrar skulle ha 40-års konsert i Finland. Nästan samma dag som biljetterna släpptes så köpta jag min. Kollade med maken först om det var ok att jag åkte iväg. Sen köpte jag biljetterna, nästa 1 år i förväg   . Det var väl tur det, för den konserten vart slutsålt ganska snart. Ju närmare konserten kom, desta nervösare blev jag. Jösses, vad har jag gett mig in på tänkte jag. För det första åka till Tammerfors, en stad som jag inte varit mycket i. Jag har ju när jag körde buss kört linjen från Falun till Jyväskyla. Då hade vi ett stopp i Tammerfors, och jag kommer ihåg att det var ganska rörigt och köra där. Det var dessutom nästan 30 år sedan. Sen började jag fundera på hur långt bort från arenan man var tvungen och parkera. Började bli orolig över att behöva gå långt mitt i natten. Ja, orosmomenten blev bara fler och fler. 

 

Så blev det dags och börja packa för en färd till Finland. Mamma skulle också med, och som vanligt så planerade vi in en vistelse hos min faster. Det var ungefär 3 timmars körtid från dom till Tammerfors. Jag åkte relativt tidigt på dan, för jag tänkte försöka få en parkeringsplats så nära arenan som möjligt. Hade ju tittat lite på kartan innan, på ett ungefär hur jag skulle åka. När jag kom till Tammerfors, så åkte jag in på en avfart. Sen blev jag fundersam för jag tyckte att jag skulle vara på andra sidan sjön. Så jag var tvungen och ta fram en gps. Den visade att jag var på väg rätt mot arenan. Återigen så har min inre kompass visat mig rätt. Den har fungerat ganska bra vid flera tillfällen. Även denna gång. Det fanns ju förslag på flera parkeringshus på evenemangssidan. Men jag tyckte att alla låg så långt bort. Sen kändes det inte så frestande att gå in i en sån mitt i natten. Men trots det så hamnade jag i ett sånt. Men den visade ju vara perfekt. Det var bara några hundra meter till arenan. Så jag ställde bilen där, sen gick jag och strosa lite i köpcentrat. Åt hamburgare i en härlig hamburgerbar. Ingen McDonalds här inte. Sen strosade jag lite på stan. Fram på eftermiddagen så började jag gå närmare arenan. Alldeles innan dom skulle börja släppa in, så öppnade himlen sig. Det fullkomligt vräkte ner, och jag tänkte att det här kommer att bli jobbigt. Det var mörka moln också, så man väntade på åska vilken minut som helst. Men det visade sig att jag hade en riktig lyckoträff när jag bokade min biljett. Ena sidan av arenan hade tak över läktaren, och där hade jag min plats. Jag kunde sitta och njuta utan att behöva oroa mig över att bli blöt. Dessutom så hade jag skapligt nära till scenen också, så jag såg bra också. Visst hade det varit roligt och stå längst fram. Men vem orkar stå i 4 timmar. Inte jag alla fall. Man är för gammal för sånt. Men man blir aldrig för gammal för riktig äkta manserock   . 

 


 


 


 

Konserten var så bra den bara kunde bli. En del nya låtar, men mycket gamla så man kunde sjunga med. Det blev en riktigt lyckad kväll, förutom en sak. Jag hittade inte stället där dom sålde turnetröjorna. Hade velat ha en. Sen alldeles i slutet av av pausen, när jag satt vid min plats, så tyckte jag att jag kände nåt vid sidan. Så jag tog upp handen för att kolla vad det var, och just då hörde jag en röst bredvid mig "det är en geting" . Japp, jag märkte det svarade jag bara. Det sved en stund i fingret, men det gick över ganska fort trots allt. 

 

Ett par dar senare så var det dags och åka hem igen. På båten hem så var det en hel del hundar. Det hade varit en stor utställning i Finland som många hade varit på. 

 

Några bilder från min lilla tripp. Först från konserten.

 

           

 

Sen några från Nystad, där min faster bor. Nån från båtresan också. Måste ju testa min nya kamera som jag försöker lära mig att använda. Det är väldigt fint i staden min faster bor i. Sen var vi ju på en liten skärgårdstur, och åkte med ett par bilfärjor. Besökte även krukmakerit som är en bit ifrån. Där har vi varit förut. Har ju bla en sån där skål på fot, med hjärtan i överkanten. Fast min är enfärgad.

 

                 

 

#Eputratinassa #Suomirock

 

Av Marru - Torsdag 1 sept 23:21

Igår var Jeri och jag på kvällstävling igen. Gillar dessa kvällstävlingar. Igår var den fjärde på raken, och vi har 4 kvar fortfarande. Alla kvällstävlingar har varit på onsdag, oavsett vilken klubb som haft dom. Nästa vecka, och veckan efter är det vi på Fagersta KK som har kvällstävling.

 

Men gårdagens tävling var i Falun. Det var väldigt roliga banor igen, och kvällen började med agilityklass. Det går ju fortast på det visen. Det är mycket lättare och få bort balanshindren, än att få dit dom. Det gick som det brukar i agilityklass. Jag trodde att han skulle ta nerfarten på balansen nu, för han hade inte så mycket fart över. Men precis före kontaktfältet, så hoppade han av på sidan. Nähä, inte den här gången heller sa jag bara och så fortsatte vi. Annars så gick han helt felfritt. Det var bara en nollad, och en som hade bara 5 fel. Så vi kom på andra plats igår. Men ikväll på rallylydnadsträningen så fick jag lite tips på vad jag skall prova till nästa gång. Så på onsdag ser vi hur det går. Till skillnad från dom andra klubbarna som har en av vardera klass, så kör vi dubbla agilityklasser på onsdag. Veckan efter blir det dubbla hoppklasser. 

 

Hoppklassen gick han felfritt. Men vi hamnade på 5:e plats, och fick därmed ingen pinne. Det var bara 3 som fick pinne. Men jag är nöjd med ett nollat lopp. Det räcker för oss.

 

Ikväll var vi som sagt på rallylydnadsträning. Hade med mig 3 hundar. Lizzie tränade jag rallylydnadsmoment med, och jag försökte få upp lite fart på henne där. Hon har ju blivit lite slö och följa med och vill gå med nosen i backen. Det skall bli ändring på det nu, hoppas jag alla fall. Jeri fick mest träna balans ikväll. Det var mycket nosande ikväll, luktade gott på backen. Så han kkunde inte koncentrera sig riktigt. Jackie fick fortsatt tunnelträning. Nån gång så måste hon börja tycka att det är roligt. Ikväll gick det lite lättare än i tisdags.

Av Marru - Tisdag 30 aug 00:10

Den har varit mycket agility här, och kommer även bli så i fortsättninge också   . Kan ju inte påstå att det är nåt jag är speciellt ledsen över. Fast i tisdags så var det annat än agility här. Då var jag på första träffen inför en viltspårkurs som Jeri och jag skall gå under hösten. Vi hade tur, det var en som passade på att göra sitt prov samtidigt. Så då fick vi se hur ett sånt går till. Får väl skriva mer om det sen. 

 

Men i onsdags så var vi till Borlänge på deras andra kvällstävling. Det gick ju lika bra som förra gången. Det blev 2 disk. Båda gångerna för han gick ur slalomet. Första gången gick han ur när han stannade till och började titta på hinderfixaren, som förresten var en gammal jobbarkompis till mig. Vi körde buss på GDG på 80-talet. I vackra bruna uniformer med en diarré färgad skjorta till, och stickad slips. Om hon haft dom kläderna på sig, så hade jag förstått att han gick ur. Men jag antar att dessa är brända och begravda sen länge hos alla som en gång har haft likadana. Andra loppet så gick han också ur i slalomet. Men annars var jag nöjd med ett bakombyte i slutet på båda banorna. Har aldrig gjort det på tävling med han. Men tydligen så hade han tillräckligt med fart för att fixa det. 

 

I lördags så var jag till Avesta med Lizzie, trots att jag inte hade tänkt det från början. Det beslutet skulle jag hållt mig fast vid. Men så vart jag ju övertalad att anmäla dit, så jag gjorde det veckan innan. Det blev 3 st disk för oss. Hon var inte alls på humör för att springa, och det var jättejobbigt och springa med henne när man hela tiden fick jaga på henne. 

 

Lördag kväll åkte jag till brukshundsklubben i Ludvika och satt upp mitt tält inför söndagens tävling där. Då var det både klass 1 och 2. Dit hade jag anmält Lizzie redan från början. Jeri fick börja agilityklassen. Han hade bra fart, och den här gången tog han nerfarten på balansen också. Men så gick han ur i slalomet. Vet inte varför. Men han var väldigt stirrig hela dagen. När vi gick promenad i skogen på morgonen, så irrade han hela tiden åt alla håll och kanter. Han var på Lizzie, precis som om hon skulle vara i höglöp eller nåt. Men det stämmer ju inte, för hon löpte i början av juli. Samma sak med Clara. Nästa gång var det Lizzies tur. Hon blev lite skrämd av balansen i Avesta som inte var den allra bästa. Men hon tog sig över den. Hindermässigt så nollade vi oss men fick mycket tidsfel. Men trots det så kom vi på 6:e plats, och hon fick både rosett och pris. 

 

Sen gjorde dom om banan till hoppklass, och det var klass 1 som börjde. Jeri var om möjligt ännu mer stirrig än förra gången. Han gick hela slalomet denna gång. Men så började han spana in mot ett tält vid sidan av banan. Så vi fick väl nån vägran där och tidsfel. Det hade varit perfekt om han nollat det loppet. Den som vann och kom på andra plats var ju från Fagersta KK. Det hade väl varit snyggt om vi varit 3 från klubben på pallplats   . Lizzies hopplopp gick lika som det förra. Långsamt med noll fel på hinder. Återigen så fick hon rosett och pris, trots att hon kom på 7:e plats. Så jag mer eller mindre bestämde där och då, att de fick bli Lizzies sista officiella tävling. Visst kommer det bli jobbigt när man skall åka iväg med Jeri, och hon står i hallen och tittar med sina stora bruna fuktiga ögon och ser så ledsen ut. Det gör hon redan nu när Jeri och jag åker. 

 

 

Av Marru - Onsdag 24 aug 00:10

I helgen var det agilitytävlingar i Frövi igen. På deras stora idrottsplats, som just under denna tävling känns ganska liten med alla tält. Jag hade skickat med mitt tält med en klubbkompis. Våran plan var ju att vi skulle få tälten bakom varandra mellan första och andra planen. Men när hon kom dit så fanns det inga platser kvar runt banan. Så jag hamnade bakom en tältrad. Med andra ord såg jag inte så mycket agility. Sen var det getingar till förbannelse där, och griniga var dom också. Det var flera som fick ett litet stick av dom, bla jag sista timmen på söndagen när jag var där. Det var ju lite onödigt. 

 

Men själva tävlingen för våran del då. Om jag inte kommer ihåg helt fel så började vi med hopploppen båda dagarna. Jeri gick ganska bra i första loppet, han nollade den. Men det var många som var snabbare så det blev ingen pinne för oss där. Men det var lite spännande ett tag. Vi hade samma tid med ett annat ekipage. Räknade ut att det skulle bli 11 pinnar i den klassen. Vi låg på delad 10 plats. Så för att få en pinne skulle ingen mer få nolla sig, eller så var det lika bra att det gick 2 med bättre tid före oss. Annars hade det blivit omlopp om den sista pinnen. Då har jag mycket hellre kvar mitt nollade lopp, än att bli tvungen och göra ett omlopp, och då kanske man diskar sig. För det är ju resulatet från det loppet som räknas i slutändan. Vi halkade ner till 14:e plats av 70, så vi klarade oss utan omlopp. 

 

Agilityloppet tänkte jag att jag kör lugnt med han över balansen. Det saknades ju en pinne i agilityklass från dom där 3 för oss. Det skulle ju bli ganska många pinner i den klassen, och man hinner ganska bra fast man inte tokspringer hela tiden. Så jag tänkte att just vid balansen tar vi det lugnt så att han tar kontaktfältet. Vi började springa, sen vi balansen så tog vi det lugnt och fint för att springa vidare igen. Men en plan är ju aldrig så bra att det inte kan misslyckas. För innan han skulle in i slalom, så ställde han sig och stirrade mot tälten på kortändan. Han stod hur länge som helst. Vet att det stod en dam med 2 collietikar där, fast jag har inte koll om hon kom dit just då. Att det var dom han ställde sig och stirra på. Så där gick det ju en hel del tid. Sen på slutet så sprang han förbi däcket. Så vi fick ju en vägran också där, och att ytterligare tid gick. Så när vi kom till mål till slut så hade vi 5 fel och en hel del tidsfel då. Vi kom på 32:a plats av 80 i det loppet. 

 

Jeri började dagen med sina lopp. Klass 1 började på morgonen, och det var dom stora hundarna som körde först. Först efter klass 3 på dom andra banorna skulle det bli klass 2. Så Lizzie fick vänta ganska länge på sin tur. Vi gick en promenad på elljusspåret, och jag tog några cacher. Men det var ganska varmt så vi gick inte hela. När vi kom tillbaka till tältet, så var det inte så hemskt lång tid kvar till klass 2 fick starta. Lizzie sprang sitt första lopp efter kl 15. Hon måste ha blivit hemskt trött av väntadet i den där värmen för hon fick en massa tidsfel på sina lopp. Tex i hopploppet så 15,29 sek, och en 22:a plats av 55. Agilityloppet så fick hon 17,46 och en 16:e plats av 42. 

 

På söndagen var det samma sak igen. Klass 1 började kl 8 med large, och klass 2 när klass 3 var klara. Alltså på eftermiddagen nån gång. Klass 1 började med hopplopp denna gången också. Jeri kändes lite seg på morgonen. Han var lite svår att få bort från sängen när vi skulle åka hemifrån. Han fick lite tidsfel på det loppet, men annars felfritt. Det blev 11:e plats av 64. Efter det var det agilityloppet. När jag stod vid sidan av banan med mina klubbkompisar och väntar på att det skall bli klart för banvandring så upptäcker jag att det finns ingen balans med på den banan. Yes, tänkte jag. Nu har vi chansen. Men så kom pessimisten fram. Antingen så missar han i slalom tänkte jag, eller river ett hinder som han aldrig gör annars. Eller tom hoppar över nåt annat kontaktfält. Dom har vi inte haft problem med än. Vi var flera som saknade den sista pinnen i agilityklassen, och alla tänkte "yes, ingen balans" . Men det var bara tydligen Jeri och jag som passade på och utnyttja den situationen   . Fast jag blev lite orolig när han skulle in i slalom. Tänkte att det där vart nog inte det ultimata slalomingången, men han fixade det. När halva klassen hade sprungit så var vi fortfarande dom enda nollade i den klassen. Men på den sista halvan kom det då två som sprang snabbare än vi. Så vi halkade på 3:e plats av 73, och fick den tredje pinnen i agilityklass. 

 

Nu betyder ju inte det att jag skall flytta upp Jeri till tvåan. En del andra hade säkert gjort det, redan innan dom kom hem. Men vi skall vara kvar i ettan ett tag till. För det finns många fler klass 1 tävlingar än klass 2. Jag har tänkt att vi tävlar sista gången i ettan efter nyår på våran tävling i Norberg. Sen i februari så tar vi klass 2 tävlingen. Så får jag en extra tävling där på vintern   . Bara för att man får flytta upp till nästa klass så betyder det ju inte att man måste göra det. Man var ju tvungen och göra det på den tiden när Lizzie fick sina 3 pinnar i hoppklass. Men sen året efter var det frivilligt. Men när hon fick sina tre agilitypinnar så var det ju lika bra och flytta upp henne eftersom hon redan var i tvåan i hopp. 

 

 

Av Marru - Onsdag 17 aug 23:34

Har inte skrivit på ett tag. Skriver ju visserligen mest för min egen skull, som en dagbok fast på nätet. Det har ju hänt en hel del i sommar. Fast vi kanske skall börja med denna kväll trots allt. Har varit till Borlänge på en kvällstävling i agility. Det gick väl inte så där väldans bra. Först fick jag en vägran vid en tunnel. Jag hade lite för bråttom, jag skulle stannat till när jag skicka in han i tunneln. Men jag var så säker på att han skulle ta den att jag var ju på väg vidare och då tänkte han "jaha, var det inte dit jag skulle" . Men sen blev vi diskade alla fall i slalomet, för han stannade till och började stirra på några som höll på en bit bort. Hopploppet diskade vi också. Vi hade bara 3 hinder kvar till mål. När jag gick banvandringen så tänkte jag göra ett blindbyte, fast jag funderade lite på bakombyte. När vi väl var ute på banan så tänkte jag att jag provar ett bakombyte, och det gick ju inte så där bra. Så han hamnade på fel sida om ett hopphinder, och han hoppade över från fel sida. 

 

Men om vi går tillbaka till det som hänt tidigare. Har ju pratat om det tidigare att jag och en kompis skall åka till Njupeskär och titta på vattenfallet. Egentligen så var det väl tänkt förra året, men nu blev det inte så. Så det blev i år. Vi valde verkligen en perfekt dag för det. O-ringen gick ju i Sälenfjällen, och det är ju inte allt för långt från Njupeskär. Så klart så hade dom vilodag just den dagen vi bestämt oss för att åka upp. Det stod massor av bilar parkerade efter vägen. Jag tänkte för mig själv, ifall man vågar ställa bilen där. Vägen var ju inte så bred, och man måste väl se till att finns möjlighet för ambuland och bradkår att ta sig fram. Polisen hade verkligen haft guldläge där, ifall dom hade velat lappa lite. Vi ställde bilen ca 2 km från den riktiga parkeringen och serveringen. Sen fick man ju därifrån gå ytterligare 2 km till vattenfallet. När vi sen skulle åka hem såg vi att det stod bilar ännu längre bak än vad vi ställt. Det blev säkert ett par kilometer till där. Vi mötte ju en hel del bilar när vi gick mot vattenfallet som var på väg bort därifrån. Man hade nog kunnat ställa bilen på riktiga parkeringen. Men det hade varit ganska besvärligt att ta sig dit.  Här kommer lite bilder från själva resan. Glömde visst och ladda ner några jag tog med mobilen.

 

                                         

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2016
>>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Grafikgrupper

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Colliekompisarna med Blogkeen
Följ Colliekompisarna med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se