Äntligen är denna långa tråkiga påsk över. Enda ljusglimten var agilitytävlingen på påskafton, annars har det varit rätt så trist. Systrarna håller på och hässjar av och till, men än är det ingen av dom som är riktigt i höglöpet.  Men det närmare sig. Skönt att det är över tills vi skall till Uppsala och tävla rallylydnad. Är verkligen spänd inför den tävlingen, det blir en ny klass för båda tjejerna. Skall bli så kul och se hur det går.

Imorse när jag var och gick med systrarna så såg jag en bit längre bort 3 ungar som gick med en stor hund. Sen hörde jag dom diskutera vem som skulle hålla i hunden. Hörde en kille säga att han kunde hålla i den. Tänkte lite för mig själv när jag gick där på cykelbanan hur det här kommer att gå. Jag tog fram godiset och mata Clara med det, det är ju hon som har mest temperament. När jag kommer närmare så ser jag att det ser ut som en hovawart. En av flickorna säger "det är ingen fara, vi har bundit fast henne i lyktstolpen". De hade fortsatt i rask takt mot byn för maken hade mött dom senare, och dom hade gjort likadant. Men det var ju smarta ungar som alla fall kom fram till att dom kanske inte klarar av och hantera hunden vid hundmöten, så dom band fast den i en lyktstolpe   .