Colliekompisarna

Alla inlägg under juni 2016

Av Marru - 13 juni 2016 00:24

Idag har Jeri och jag varit till Arboga och tävlat rallylydnad. Jag var lite orolig först att jag inte skulle kunna. Nu var det ju extra roligt och åka dit för Jeris uppfödare skulle ju dit, med bland annat Jeris mamma. Sammanlagt var det 6 Gatefieldshundar där idag, och så Jeris mamma som inte är en Gatefield, utan en Sammens. När jag frågade läkaren före min operation, om jag skulle kunna tävla idag. Så sa hon att hon trodde nog inte det. Att stygnen hade ju inte ens blivit borttagna. Fast jag tror hon inte visste så mycket om rallylydnad. Det låter ju som nåt som det är mycket fart i. Fast min tolkning av rallylydnad är : föraren är hundens kartläsare på en bana, precis som rallyföraren har en kartläsare med sig i bilen. Alltså jag som förare skall tala om för hunden vad den skall göra på banan. Precis som kartläsaren talar om för föraren vad det kommer för svängar mm. Alltså inte så mycket med fart och göra. Sen visste hon inte vilken tävlingsnörd jag är.

 

Så imorse åkte Jeri och jag iväg. Vägbeskrivningen till klubben var nog den sämsta jag varit med om. Det var ju ingen som hittade dit. Man kan inte skriva att man skall svänga av vid trafikplatsen den och den, när trafikplatserna inte är skyltade. Jag fick ta till telefonens GPS och försöka hitta nåt i vägbeskrivningen som gick och få in. Till slut så hittade jag ett ställe. När jag väl kom dit, så hittade jag vägen jag skulle in på. Tror det var klubbens första rallylydnadstävling för dom hade ingen rutin alls. Inroparna var inte riktigt med i svängen. Men banorna var kanonbra. Man skulle nästan tro att det var jag som gjort dom. Precis vad jag gillar, inte en massa sitt hela tiden. Utan banor med bra flyt.

 

Men vad hjälpte det med banor med bra flyt, när det var nåt som gått på banon som luktade jättegott. Jeri nosade ganska mycket på första banan. Vid momentet sitt-ligg- gå runt så var det lite strul. Vid en 270 höger så tyckte han att han är färdig för avancerad klass, och gick över till höger sida. I den vevan så råkade jag trampa på han, och han blev lite sur på mig. Men vi tog oss i mål, och lyckades ha kvar 72 poäng. Därmed fick Jeri sitt tredje godkända, och sin nybörjartitel. Jeris mamma gjorde sin första start idag, och lyckades skrapa ihop 85 poäng.

 

Eftermiddagens bana började ännu sämre. Vet inte om det hade gått nån löptik på fortsättningsbanan före. Klubben hade ju den andra nybörjarklassen efter fortsättningsklassen, fast det är sagt att nybörjarklassen alltid skall gå på en "ren" bana. Alltså ingen annan klass gått före. Men alla fall så började Jeri nosa direkt vid starten. Det blev ännu mera nos än i den förra. Kändes som om han knappt lyfte upp nosen alls. Men trots det så hade vi kvar 71 poäng. Mamma Doris däremot gjorde ännu bättre denna gång. Det blev 93 poäng på den andra banan för henne. 

 

Övriga Gatefieldshundar som fixade godkänt var Bosse som också fick sin titel idag. Sen var det Flame som fick sitt andra godkända resultat i fortsättningsklass.

Av Marru - 12 juni 2016 23:55

Det har hänt en del sen jag skrev här sist. Lördagen efter att vi varit och gjort MT, så skulle Jeri och jag till Eskilstuna och tävla. Vi skulle åka kl 6 på morgonen för att hinna till banvandringen kl 8.30 Hade packat klart allt, och lagt i bilen. Stod bredvid bilen och väntade på att Jeri skulle hoppa in. Men nu står ju min bil lite i sidan eftersom det går inte att få in den i garaget med takboxen på. Står den framför garaget blir det för högt för hundarna och hoppa i, och jag orkar inte lyfta i dom hela tiden heller. Så därför står bilen i sidan, och man har fått köra lite över gräsmattan, där det har blivit lite lerigt. Eftersom det hade regnat några dagar, så var det ju ganska blött i leran. Så klart så hade jag ställt mig på den fläcken. Så när jag stod där och väntade på att Jeri skulle hoppa i bilen, så kände jag hur fötterna började glida under mig. Jag drattade på ändan, rejält. Tog emot med handen. Kände att det gjorde ont. Men jag kunde röra på fingrarna. Men det gjorde ont och knakade inne i handleden när jag vickade på handen. Min tanke var att jag har bara stukat handen. Så jag fick Jeri och hoppa in i bilen, sen gick jag in och väckte maken. Sa att jag tror att jag har stukat eller brutit handleden. Han blev ju så klart lite skärrad av att bli väckt, och blev lite arg också. Äh, vad gnäller du över, det är bara en stukning sa han. Hade du brutit så hade armen bara hängt där och du inte kunnat röra på fingrarna. Ok, då är det väl en stukning. Sätt ett bandage så åker jag väl och tävlar sa jag. Sagt och gjort. Sen gick jag ut till bilen, och när jag fösökte vrida om nyckeln så gjorde det så himla ont att det gick inte. Så det var bara och ta Jeri ur bilen, gå in och ringa till sjukvårdsupplysningen som tyckte jag skulle åka in till akuten i Falun. Maken skjutsa mig dit och sen åkte han hem, för man visste ju inte hur lång tid det tar. Det gjorde så förbaskat ont i handen. 

 

Kom till akuten 7.30 Fick smärtstillande 7.50 Men det kändes inte som om det hjälpte nåt. Vid 10-tiden så kommer äntligen läkaren, tittar lite på handen. Jag fick en stödskena och mera smärtstillande. Sen fick jag gå upp till röntgen. När jag kom ner därifrån igen så fick jag vänta på läkaren ytterligare en stund. Sen kom han in och sa att det var brutet. Dom skulle försöka dra det tillrätta, sen fick jag upp till röntgen igen för att se hur det gått. Efter att läkaren gått så ringde jag till maken för att berätta att det var brutet. Då kände jag hur jag började må illa och kände mig yr. Hade ju inte ätit sen kl 5 på morgonen. Så jag gick ut och fråga om jag kunde få äta nåt eftersom det ändå inte skulle bli nån operation den dagen. Hade ju inte fått äta nåt tidigare pga det. Så dom förde mig till rummet där dom skulle gipsa handen. Var ju verkligen svimfärdig då. Läkaren var och bedövade armen, och sen fick jag nåt att äta. Efter en timmes väntan så kom läkaren och en hel del andra personer. De försökte dra handleden rätt. Sen upp till röntgen igen, och sen ner och vänta på resultatet från det. Det visade sig att det inte blivit så bra, och det skulle bli operation veckan efter.

 

Fick värktabletter. Klarade mig ganska bra på dom fram till operationen. Kunde tom gå ut med 2 hundar åt gången. Men högra handen var helt obrukbar. Det gjorde ont i handen så fort man försökte ta i nåt. Mina kläder började nästan protestera, hörde hur det knakade i sömmarna när jag drog och slet i dom med en hand. Sen vart det äntligen torsdag och dags för operation. Skulle vara i Falun till kl 9. Fick vänta ganska länge. Vid 11-tiden fick jag droppkanyl i armvecket. Hon som satt i den var en elev, och hon har tävlat rallylydnad för mig. När jag hörde det så frågade jag henne först om jag gett henne bra poäng   , men det kom hon inte ihåg. Jag har verkligen problem med dessa droppgrejer. Får nästan panik, och vill slita av mig dom. Så när en sköterska kom in till väntrummet och frågade om det var nån som ville lägga sig en stund, så var jag snabb och svara ja.  Vi var ju 4 st som satt där och väntade med varsin droppställning. Jag lyckades tom somna en stund. Men så fort jag vaknade så kände jag den där paniken igen. Vid 13-tiden blev jag äntligen hämtad, och fick komma in i operationssalen. När jag låg där på bordet innan jag somnade så höll jag på att få panik igen. För då började jag tänka på att nån skulle faktiskt skära i min arm   . Sen fick jag till slut somna. Dom skulle sätta in en metallplatta i armen. Sen skulle dom bedöva armen under tiden jag sov. Före kl 16 så väckte dom mig, och jag kan verkligen kalla det för väckning. Bedövningen av armen hade inte tagit, så jag hade jätteont i armen. Nästan värre än vad det var när jag bröt det. Första gången jag blivit så klarvaken efter narkos. Fick vänta i ca 10 minuter innan narkosläkaren kunde komma och lägga en ny bedövning. Det kändes lite obehagligt, för det började rycka i armen. Men sen försvann värken fort. Knappt 2 timmar senare så kom maken och hämtade hem mig. Men vad obehagligt det var med en arm som var bedövad. Den bara hängde med där. Det kändes tom obehagligt och röra vid den med den andra handen. Men jag hade ju inte ont alla fall. På torsdag nästa vecka skall jag in för ny röntgen. Dom skall ta bort stygnen, och troligen skall jag få nån sorts skena istället för gips. 

 

Så det var den helgen det. 9 agilitylopp med Jeri har jag missat och 7 med Lizzie. Tack och lov så fick jag ju tillbaka startavgifterna på alla. Det var bara och skicka ett foto på min gipsade arm. För läkaren på akuten glömde ju intyget, fast jag sa till om det flera gånger. Den skulle komma på posten, men den kom lite sent. Så den hade inte hunnit till dom 2 första tävlingarna. Intyg skall ju skickas in senast 8 dagar efter tävling.

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016 >>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards