Idag har det varit en lung dag. På förmiddagen var det för en gångs skull skapligt väder. Så jag gick med systrarna ut till Hagudden. Plockade lite liljekonvaljer där. Det är ju min månadsblomma, men dom hinner ju aldrig blomma till min födelsedag. Så jag får njuta av dom så här i efterhand. Jag har planterat om tomaterna mamma och jag köpte förra veckan. Hon köpte en tomat, men vi har den hemma hos oss för hon orkar inte bära vatten och vattna den. Så jag gör det och sen tar jag tomater till henne när jag åker dit. Hemmatomater är mycket godare än dom i affären som är lite beska i smaken. Sen har jag planterat mina änglatrumpeter som jag vann på Tradera. Dom kom på posten idag. Dom är vita, den jag har här hemma sen förut vet jag inte vad det är för färg. Men jag hoppas att den inte är vit också.

Imorgon åker Clara och jag till Sala BK och tävlar rallylydnad. Samtidigt så skall jag bakdöma, men det gör jag efter att jag tävlat. Jag känner att jag vill göra det fler gånger än vad som krävs av kursplanen.

Idag hade vi sista dagen på vår utbildning, det var bara en halv dag. Lizzie och jag började bli ganska möra. Inte nog att jag inte kunde sova ordentligt. Lizzie hade också lagt sig med huvudet på kudden. Jag hade inte hjärta och köra ner henne på golvet, för det är sällan hon vill vara så nära. Hemma så sover hon för det mesta vid fotändan, eller på golvet. Det kan hända nån gång då och då när jag vaknar på morgonen att jag har henne bredvid mig. Men skulle jag röra henne, då drar hon på en gång. Synd bara att sängen var så smal.

Vi började dagen med en mästarklassbana. Det skulle ju verkligen bli spännande för Lizzie och jag har inte tränat nåt alls på dom momenten än. Därmed var det lite svårt för mig att döma på den banan, när jag inte exakt visste hur dessa moment skulle utföras. Men när vi väl blir auktoriserade domare, så tänker jag ändå inte ge mig på att döma en mästarklassbana förrän jag själv har startat i en några gånger. Idag var det så kallat skarp läge på kursen. Vi skulle leda en banvandring, vi hade en hund i honnören. 4 domare som dömde, och 4 hundar som "tävlade" . Detta för att alla domare skulle kunna gå runt banan. Så har vi gjort alla dagarna, vi har stått på alla 4 sidor av banan och dömt. När en hund har varit klar så hade vi gått till nästa sida av banan. På det viset såg vi ju hur svårt det är och se vissa saker som nån annan ser helt klart. Som tex positionen till skyltarna. Beror helt på vart man står hur man ser det avståndet. Jag var med i den första gruppen som dömde, och det gick ganska skapligt. Men man upptäckte att det fanns en hel del saker som jag missade, men så hade jag dragit poäng på nåt annat. I det stora hela så var vi 4 ganska jämna, inga större avvikelser.

Hur det gick för Lizzie och mig på banan sen när det blev vår tur är en helt annan historia  . Dom där sidbytena från mästarklass hade vi ju ingen pejl på riktigt. Sändande till kon har vi aldrig gjort. Ja, vi provade ett par gånger igår kväll. Lizzie tyckte inte det var så roligt när hon inte visste vad jag ville så det blev lite pipande där. Men vi tog oss runt på nåt vänster alla fall. Enligt domarna hade vi några poäng kvar när vi kom i mål, fast jag tror dom poängen rök sen när vi satt inne och tittade på filmen och dom upptäckte vad dom hade missat  . Så med andra ord, idag så behövde jag inte göra tabbar på flit, dom fixade vi så bra helt naturligt. Sen till slut så vart det ju honnören. Jag hade innan haft en banvandring. Alla skulle göra en, så då vart det min tur. Och därmed fick jag välja vad ekipaget skulle göra i honnören. Hade ju inte en tanke på att vi skulle stå där idag. Så jag bestämde hastigt och lustigt att föraren står med ryggen mot banan, hunden sittande framför med nosen mot föraren. Så då ställde vi oss där. I mästarklass så är hunden okopplad, men det är inga problem för våran del. Det är mest problem där och få hunden och behålla positionen, och i vårat fall att få Lizzie och vara tyst. Men det gick ganska skapligt. Våran lärare stod som honnärvakt, och jag vet ju inte om hon kollade det där som om det hade varit en riktig tävling. Men alla fall så blev det inget avdrag där. Tänk att man kan vara på kurs och lära sig nåt, och samtidigt träna  . Vi missade ju både agilityträningen och rallylydnadsträningen i veckan. Fast båda har vi fått kompenserade på kursen. Mellan varven så var jag med Lizzie på agilitybanan. Tränade på deras gunga som är av samma modell som dom flesta klubbarna har. Slalom tränade vi också på en hel del. Sen lite övningar på att runda ett hinder. Det gick väl inte så fort dessa övningar för det var ganska blött på plan, förutom idag då. Fast jag blir ju lite fundersam över hur jag skall orka om några veckor när vi har DM, om det blir så att jag får springa 8 lopp. Har ju anmält både Lizzie och Clara, i individiuellt och lag.

Men alla fall fortsättningen på domarutbildningen blir nu i fortsättningen att vi måste fixa några officiella tävlingar och bakdöma på. Sen måste vi ha en inofficiell tävling där en auktoriserad domare är med, men vi skall ha domaransvaret. Sen blir det domarprov också.

Här kommer lite bilder, inte många. Man hinner ju inte springa runt med kameran. Men dessa är från kursen. Först lite klickbara bilder från Värmland, både från kursen och från Mimulus, stället där vi bodde. Tyvärr så var vi aldrig där när tupparna var ute, dom fina som tänkte anfalla våra hundar. Dom stängde in dom på kvällen innan vi hann dit, och de vart inte utsläppta förrän vi hade åkt. Men några bilder på deras hästar, inne i cafeterian

Sen på eftermiddagen efter att vi hade haft en utvärdering av kursen, och vi hade fått våra kursbevis och lite papper som vi skall ha med oss på våra aspiranttjänstgöringar så var det dags och åka hemåt. Eftersom vi hade rastat hundarna på förmiddagen så bestämde vi oss att åka en bit och rasta dom sen. Så vi hamnade i Filipstad, och gick runt där lite. Såg lite konstiga träd, om jag kommer ihåg rätt så var det nedklippta lindar, kraftigt nedklippta. Men det var grönt på väg på dom så dom levde. Nån bild på Nils Ferlin-statyn tog jag inte eftersom det satt några ungdomar och klängde på han. Men en del andra bilder.

Sen börade vi bli lite sugna på glass. Vi hoppades på att det skulle komma nåt ställe med glass efter vägen, men vi fick vänta ända till Kopparberg. Där hittade vi en cafeteria som hade  kulglass. Ett par bilder från Kopparberg. Man skulle ha mer tid och gå runt där. Men enda gången man har och  åka till Kopparberg är väl marknaden. Då går det inte få några vettiga bilder för det är så mycket folk där.

Idag när vi vaknade så var det strålande sol. Fast det hanns ju med lite till idag, det regnade och haglade också. Fast då satt vi inne. Men alla fall så började vi dagen med min fortsättningsbana som det var tänkte att vi skulle hinna med igår och vi inte gjorde. Samma lika som igår, en grupp dömer och den andra gruppen "tävlar" . När jag har gått banan med Lizzie så har jag inte jobbat lika intensivt med henne som jag skulle gjort på en riktig tävling. De måste ju få nåt att träna på, domarna  . Några gånger gjorde jag tom fel på flit. Fick jag ju lite bannor för från mina kurskompisar. Det var fult att narras på det viset    .  Jaja, det fick dom på köpet. Vi vart såklart filmade idag också, sen var vi in och tittade på filmerna och jämförde protokollen. Som vanligt så när man håller på med hundaktiviteter så hinns det aldrig med allt som man skall göra.

Efter lunchen så var det dags för 2 banor i avancerad klass. Inför det så möblerades grupperna om. Men samma rutin. Men eftersom vi hade ont om tid så minskade vi ner antalet hundar per bana. Att varje domargrupp fick döma 3 hundar. Det tar ju tid när vi har genomgången av filmerna och så blir det diskussioner om hur den eller den skulle ha gjort vid det felet. Men när vi gick avancerade banan så försökte jag jobba med Lizzie. Men vet inte vad som har hänt för hon är väldigt pigg på att komma före mig, hon har lite bråttom ibland. Idag lades det då till banvandring också. En domare skulle dra bangenomgången.

Imorgon är det då dags för en mästarklassbana. Det kommer verkligen bli intressant för den har vi inte riktigt pejl på. Så där behöver jag inte narras, utan jag kan gå och jobba med henne precis som om vi varit på en riktig tävling. Sen blir det säkert min tur att göra en bangenomgång imorgon. Fast imorgon blir det nog inte om jag uppfattat rätt en genomgång av filmen efteråt. Utan vi skulle lämna in protokollen. Hon instruktören skulle kolla upp våra protokoll mot den där filmen, för att se hur vi har dömt. Sen kommer vi även få ett nytt prov. 80 % av frågorna skall vara rätt, och på det provet får vi bara 1 försök.

Maken har i sin tur varit och jobbat på landslagsuttagningen i agility som vår klubb har hand om. Han skulle egentligen varit parkeringsvakt. Men dom hade frågat han snällt om han inte kunde ställa upp på mer. Så han har varit parkeringsvakt, hinderfixare och banbyggare. De har idag byggt 10 banor sa han. Han var helt färdig. Sen blir det samma procedur imorgon. Jag känner mig lite kluven för den tävlingen. Det hade varit kul att vara där och hjälpa till, men samtidigt så är det ganska skönt att vara här. Han har vid varje banvandring varit ut och gått med hundarna. Han hade ju dom med sig eftersom det från början var sagt att han bara behövde vara där nån timme på morgonen. Sen hade han på eftermiddagen varit hem med dom. Imorgon skulle han göra likadant. Fast imorgon kommer jag vara hemma före han. Vi slutar nog nån gång efter lunch, sen far vi hem.

Imorgon är de

Då sitter man återigen här på rummet. Det är nog snart dags och lägga sig, men måste ju skriva några rader om dagen som gått. Lizzie ligger här bredvid mig på sängen. Imorse gjorde vi lite närmare bekantskap med ett par ståtliga tuppar. Få se om vi får kort på dom vid nåt tillfälle. Dom var visserligen lite för närgångna, dom höll på och attackera Lizzie och Råsa. Men det var bara och stampa till med foten så backade dom.

Vi hade då den första dagen på den praktiska delen på domarutbildningen. Vi har ju redan gjort det teoretiska, interaktivt. Som är ett väldigt bra sätt och göra teoribiten på. Man kan för det första göra det hemma, man sparar en massa bensinkostnader mm för klubben. Hade vi inte gjort det interaktivt så hade vi kanske behövt åka hit till Värmland fler gånger än en gång. Man kan göra det när man har tid och lust, men inom en bestämd tid. Så det var mycket som var positivt. Sen fanns det ju lite negativt. Det var ju en del frågor som var lite knepigt formulerade, så man satt ju hemma och rev och slet sig i håret. Vi är ju lite av försökskaniner för det här och göra teorin på dator. Så vi började dagen med att ge feedback på vad som vi tyckte var bra, och vad som var mindre bra.

Sen började allvaret. Vi vart delade i 2 grupper. En grupp skulle döma och en grupp skulle "tävla". Vi hamnade i den andra gruppen. Dom som skulle döma skulle bygga banor, en nybörjarbana och en fortsättningsbana. Där hade instruktören valt en av mina banor  . Vi vart filmade, alltså ekipagen som gick banan. Det var fyra domare som dömde samtidigt. I första gruppen så var vi 5 ekipage. När alla hade gått, så gick vi in i klubbstugan, och tittade på filmerna, och diskuterade lite över hur dom hade dömt, och varför. Sen bytte vi, så då blev det min tur och döma. Kan ju säga att det inte var lätt. Det var ju en hel del jag glömde. Tex vid nåt ställe så var det sträckt koppel, men just ja, det hände ju nåt mer där också, hunden var lite för långt från föraren. Man blir så fokuserad på en sak så att man glömmer en annan. Sen gick vi upp och tittade på dom filmerna. När vi hade den genomgången så märkte jag att jag var ju inte helt ute och cyklade, men nåt missade jag ju. Men tyvärr så hann vi inte börja med min fortsättningsbana idag, så det börjar vi med imorgon bitti.

Jag hade ju bundit fast Lizzie vid ett bord under tiden jag stod och dömde, och hon var lite rolig hon. Hon fick ju för sig att hon skulle hoppa upp på bordet. Så där satt hon och tittade på vad jag gjorde, ena gången så låg hon, nästa kunde hon stå där. Hon bjöd verkligen på alla alternativ. Vi hann ju faktiskt göra några repor på agilitybanan också. De har en gunga som finns på dom flesta agilitytävlingarna, och som vi förra året hade problem med. Men nu gick hon över den hur bra som helst. Se det var faktiskt bra att vi fick prova på en sån. Sen har jag nötit lite slalom med henne. Imorgon, om vädret tillåter så kanske jag provar lite mer med henne innan vi slutar. Idag var det lite väl blött på agilitybanan, fast det torkade ganska mycket under dagen. Men första repan vi gjorde på morgonen så sa det bara klafs, klafs, klafs, och vattnen skvätte runt benen. Men då hade hon suttit i bilen i några timmar och verkade rastlös så jag tänkte att hon får springa av sig lite.

Innan vi åkte från klubben så gick vi en kvällspromenad och hamnde på Karlstads golfbana. Men vilken slöseri med stora fina gräsytor  . Det var som en gång när vi var på lydnadskurs i Sura med Micki. Den klubben ligger också alldeles bredvid golfbanan. Regnet stod som spön i backen, och där var vi med våra hundar, såklart. Men golfarna på golfbanan, var dom riktigt kloka. Spela golf i spöregn. Så man funderade ju lite på vilka som var knäppast. Vi som höll på med lydnad eller dom som spelade golf i ovädret. Vi kom nog enhälligt överens om att det var golfarna   

Dagen började ju med regn, men övergick till mulet tills det var dags för oss att gå ut. Sen vid lunch så var det ganska skapligt väder. Hoppas det fortsätter likadant dom 2 dagarna vi är kvar här. Vi har haft en väldigt trevlig dag här idag, och jag tror nog Lizzie är nöjd med sin dag. Hon har fått vara ensam med mig, jag har skämt bort henne lite. Det kan jag ju inte göra hemma för det står 3 st till som vill ha samma uppmärksamhet.

Då har Lizzie och jag, och Ulrica och Råsa från Fliken kommit fram till Värmland. Vi är nu på Mimulus, där vi skall sova över. Härifrån har vi ca 10 minuter till Karlstads brukshundsklubb. Vi befinnner oss för tillfället i en gammal lagård. Ja, detn gammal lagård som är ombygd till nån sorts bed & breakfast. Har inte hunnit kolla runt stället så noga, vi kom ganska sent. Sen gick vi en vända med hundarna, och Lizzie har hunnit få på sig en massa fästingar, har nog plockat en 7 stycken på henne alla fall nu. Sen kollade vi in våra rum, och efter det har vi suttit och pratat rallylydnad. Det är ju det genomgående temat dom här dagarna  . 

Vi hade lite problem med att hitta hit. Vi svängde ju in på rätt väg först, men sa vi att det  kan det inte vara, så vi vände tillbaka och fortsatte en bit till  mot Karlstad. Men till slut så kom vi fram till att vi måste åkt för långt. Så vi stannade och frågade en karl som var rastade sin hund, men han ville bara prata engelska, så förstod vi att det var  ju ganska meningslöst. Men så stötte vi på en joggare. Nä han hade aldrig hört talas om Hösserud. Men så tog han  sin fina mobil, och skrev in namnet på en , och fick fram karta. Och då upptäckte vi att vi var på rätt väg när vi svängde in, skulle bara åkt ett par km till, så hade vi varit framme. Men nu vet vi alla fall vart Karlstads brukshundsklubb ligger, för den vägen har vi åkt förbi 2 ggr.

Men nu sitter jag här med ett mobilt segt bredband, så jag skippar besöken hos er så länge jag är här.

Ja, nu tävlade vi ju inte själva, fast det från början var tänkt att jag skulle tävla med Clara i fortsättningsklass. Men så var det en från vår klubb som skulle utbilda tävlingssekreterare på deras klubb, så jag sa åt henne att nu har jag anmält Clara till den tävlingen, och ifall det behövdes så kunde jag skriva i nybörjarklass. Det skulle jag ju inte gjort, för veckan efter ringde min mobil och jag blev tillfrågad och vara skrivare där och inte tävla alls med Clara. Jaja, jag gör väl det då. Det kunde ju faktiskt vara bra med tanke på den här domarutbildningen jag håller på med nu. Det är ju väldigt intressant och stå vid sidan om och höra hur domare tänker där ute på banan.  Nu har jag skrivit för 2 olika domare, och varit bakskrivare åt en tredje när jag gick min skrivarutbildning. En sak har jag alla fall lärt mig, när domaren suckar eller stönar, då sätter jag en bock i kanten. För troligen är det nåt som hon varit osäker på. Så en gång så frågade jag domaren när ekipaget var klart, om det var nåt vid moment 2 för du suckade så tungt när dom var där    . Jo, det hade ju varit nåt, och hon hade ju stått där och funderat och funderat för att till slut komma fram till nåt.

Vädret idag var det lite si och så med. Det regnade i början när jag kom till Dala-Floda, men det blev ju uppehåll där också till slut. Men det blåste nåt så otroligt. De hade tagit ner ett tält där dom hade inrop mm. Men det tältet låg ibland jämns med marken. En gång så kom borden farande därifrån. Tycker verkligen att det har blivit tråkigt med det här vädret. Det blåste inte så här på 70-talet eller 80-talet. Utan det är nu på senare år det har börjat, och det blir bara värre hela tiden. Skall verkligen bli intressant och se vad det blir av denna sommar. Det dröjer nu länge än till första doppet i år. Förra året så tog jag första doppet 7 juni. Som det ser ut nu så känns det inte vidare aktuellt. Sen kan jag inte göra det där jag gjorde det förra året heller. Dagmar har vällt en stor tall, som ligger just där på det enda stället som man kan gå ner på. Så jag får väl leta reda på ett annat ställe och ta mitt första dopp på i år, om det nu nånsin blir ett första dopp i år.

Jag är ju med i en klubb, Fagersta kennelklubb. En liten klubb, men väldigt aktiv. Problemet är bara att vi är inte så många medlemmar, så när vi har tävlingar så måste alla dom som är aktiva ställa upp som funktionärer. Vi har flera agilitykurser varje år. Dom flesta som går kurserna säger "åh, det här är jättekul, det här måste vi fortsätta med" . Jaha, och vad händer sen när kursen är slut. Tydligen så slutar det och vara roligt i samma stund som kursen är slut. Hur kommer det sig att folk har tid och gå en kurs med sin hund, en till två gånger i veckan. Men efter kursen har dom inte tid att träna med hunden en gång i veckan. Tycker det är lite taskigt mot hunden också. Först visa, så här roligt kan vi två ha tillsammans. Sen tar det tvärt slut.  Men det här är ett problem som vår klubb inte är ensamma om.

Men det spelar ingen roll om det är nån annan kurs heller. Det är samma visa där, oavsett vad det är. När man går kurs så är allt jättekul, tills kursen är slut och då slutar allt och vara roligt helt plötsligt  . Nu är det en agilitykurs på gång igen på klubben, vi får väl se om det är nån som fastnar i "agilityträsket"    . Vi som har hållt på i några år, och åker ut och tävlar, vi håller nästan på och blir psykfall på vintern när det är sämre med tävlingar. Agility är ju så kul att det är beroendeframkallande. Fast i mitt fall duger det med rallylydnad och lydnad också. Jag tycker om den där förväntan och spänningen när man väntar på att det blir vår tur att gå in på plan. När man tävlar med hund så kan man verkligen aldrig förutspå vad som kommer att hända. En hund som hemma har gjort en sak perfekt kanske bara står och glor på en tävling  .

Men min fundering är, vad skall man göra för att få med dessa som tycker det är jättekul på kursen? Hur får man dom att tycka det roligt i fortsättningen också, när man börjar träna för att komma vidare?

Sen har vi en annan sak också, gemenskapen. För det första så försöker vi samåka så mycket som möjligt för att det skall bli billigare. För vi åker ju runt på en hel del tävlingar under året. På tävlingsplatsen reser vi upp ett tält, som skydd mot både sol och regn. Där sitter vi tillsammans, tittar på dom tävlande och hejar på varandra. Ibland så går vi en sväng nånstans med hundarna. Vi har det ganska trevligt när vi är ute på tävlingar.

Ni som går kurser med era hundar, kan ni inte alla fall försöka vara med på nån träning innan ni ger upp. Vem vet, kanske blir ni lika bitna till slut som vi andra  .

Imorgon var det meningen att jag skulle tävla  rallylydnad med Clara i Dala-Floda. Men ca 1 vecka efter att jag anmält mig så vart jag tillfrågad om jag inte kunde skriva istället. Så istället för att tävla imorgon så blir det att skriva. Jag har förberett mig lite här hemma ifall det blir dåligt väder. Får väl bara hoppas att det inte blåser för mycket, för då kan jag få problem. Men har tagit fram paraplyt, och ett par skärp. Så om det regnar så skall nog jag klara mig ganska torr på plan. Det blir värre ifall det blåser också, som det gör nu för tillfället. Var ut en sista vända med Micki och Farina för en stund sen, då tog jag på mig täckjackan. Det var ju inte helt fel kan jag ju säga.

Idag har vi varit och tränat igen, rallylydnad den här gången. Idag regnade det ännu mer än igår, men skam den som ger sig. Jag tog med mig mina banor, tänkte bygga upp en av fortsättningsbanorna. Jag stegade och mätte, och jag fick inte riktigt till det. Fast på ett ställe blev det en liten tankevurpa. Men i det stora hela fungerade det riktigt skapligt. Kändes som en bana med bra flyt också. Tankevurpan bestod i 8:ans frestelse. Jag stegade ju momenten före det, och sen placerade 8:an sen. Efter åttan skulle man till spiralen som satt ihop med ett slalom man skulle ta i början. Men jag tyckte det var för långt avstånd mellan 8:an och spiralen. Så jag kortade ner avstånden mellan skyltarna före och det kändes bra. Men sen när vi började gå så upptäckte jag ju att det i gengäld vart för nära mellan en av frestelserna och spiralen. Alltså skulle jag behållt avståndet som jag hade planerat från början.

Jag tog ut Clara först. Hon tyckte väl inte att det var nån höjdare precis och sitta. Men jag fick väl henne och sitta nån gång då och då. Nej, det var inte nåt träna Clara väder precis idag. Men träna i regn måste man ju också göra. Vad gör man sen när det regnar på en tävling och man inte tränat alls. Sen tog jag ut Lizzie, och hon muttrade ju en del. Men det förstod jag . Sitta i den där lervällingen var ju ingen höjdare. Det vart ju bara värre ju mer vi trampade där. Efter den vändan så tränade jag lite backa med henne. Ibland gör hon det kanonbra. Största problemet blir väl för mig att hålla koll på mina steg. Det skall ju vara exakt 3 steg, varken mer eller mindre. Så nu gör jag så att jag säger "backa, ett, två, tre" . Sen måste jag tänka på att börja gå bakåt med rätt ben. Börjar jag med vänster ben, alltså den som är närmast henne. Då backar hon snett utåt. Det går bättre om jag börjar med höger ben.  Kan det bero på alla gånger jag av misstag trampat på henne. Efter att vi hållt på en stund, så gick jag ut på banan med henne igen. Den här gången gick hon tyst hela banan. Hon tänkte börja muttra på ett ställe på slutet där jag hade några sitt. Då ville hon inte riktigt när jag ville ha henne att sitta framför mig.

Efter att jag byggt banan så tränade jag lite lydnad innan dom andra kom. Linförighet med vänsterhalter. Den här gången gjorde hon alla halter perfekt. Sen provade jag lite läggande under gång, men det var ingen höjdare. Jag måste börja träna på lydnaden här hemma. Bara det ville sluta och regna någon gång.