Är det fler än jag som har problem med mobilen. Ofta så glömmer jag bort att ta den med mig. För det mesta har jag ingen koll på vart den är heller. Som imorse tex, jag tänkte sätta den på laddning när jag gick och la mig, men jag hittade den inte, som vanligt. Så jag tänkte att det får vara för det var ju ganska mycket ström i den alla fall. På morgonen närjag skulle åka på tävlingen så hittade jag den inte eller, och jag måste ju ha med mig den för maken vill ju veta hur det har gått. Så det var bara och ta vanliga telefonen och ringa till mobilen trots risken att maken vaknar. Så hörde jag en signal, kollade först att den inte kom från sovurmmet, trodde att den kom från vardagsrummet, så jag stängde av telefonen, just för att inte väcka maken. Gick till vardagsrummet, men inte såg jag den nånstans. Så jag fick ringa till den igen. När jag hörde signalen den här gången så kollade jag sovrummet igen, och då vaknade maken och muttrade. Sen till vardagsrummet, nä signalen vart svagare. Badrummet nästa, men inte där heller. Sen gick jag mot köket, och nu hör jag signalen tydligare. Så jag började titta i alla lådor, fast jag inte förstod hur den skulle amnat i nån av dom. Men den var ju inte där heller. Till slut så var det bara ett ställe kvar, under diskbänken, och där i soppåsen såg jag nåt som lyste. Min mobil   . Jag hade igår ätit en kexchoklad och en banan. Lagt pappret ovanpå mobilen, och bananskalet. När jag skulle lägga mig så tog jag dessa för att inte hundarna skulle festa på bananskalet under natten och kastar i soporna, och i den vevan följde mobilen med.

Jaja, här kan det mesta hända. Nu skall jag lägga mig, och den här gången tänker jag inte kasta mobilen bland soporna   .

Idag hade vi då den nästsista vintercupstävlingen, fast för våran del blir det troligen den sista. Nästa är samtidigt som en officiell tävling i Örebro. Vi åker dit istället om inte Lizzie löper, annars stannar vi på hemmaplan   . Vi byggde ju banan i torsdags efter rallylydnadsträningen. Upptäckte ju att det blir en bana där man tar sammahinder flera gånger om, eftersom det vart inte många hinder ute på banan. Vi har ju 2 domare i våran klubb, och de är otroligt duktiga på att rita banor där man kan få ut flera kombinationer utan att flytta på allt för mycket hinder vilket underlätter när man kör 3 lopp på raken.

Det var alltså enbart agilityklass idag. I första loppet var det lite krångligt i mitten av banan, och jag tänkte prova ett blindbyte, men det var inget bra. Det var efter slalomet, efter den stod det ett hopphinder i nästan 90 º vinkel från slalomet, och hunden skulle över till andra sidan, och därifrån hoppa. Sen skulle hon över nästa hinder som stod bredvid, sen runda hindret och till balansen. Så jag provade med ett blindbyte efter slalomet och komma över till andra sidan också. Det var många som hade funderingar där när vi gick banvandringen och många olika sätt provades. Vårat sätt var alla fall inte bra. Men det spelade ingen roll för vi var redan diskade alla fall. Fast jag kommer inte ihåg vart vi blev diskade. Kommer alla fall ihåg av första loppet att vi fick ett par av våra stopp, som vi har bråkat med hur länge som helst.

I andra loppet vart starten lite knepig. Dom 2 första hindrena stod i 90 º vinkel. Andra hindret skulle tas från bortesta sidan. Det var många av dom som sätter hunden vid starten som satsade på att sätta hunden, sen gå och ställa sig bakom det andra hindret för att skicka hunden över det. Men det var många som missade där. Jag gjorde istället så att jag sprang med henne från första hindret, en båge så att hon kom bakom och sen över. Det fungerade bra fast jag var lite tveksam. Banan gick ganska hyfsat. När vi om till slalomet så hoppade hon över en pinne ett par gånger, men jag hörde inget vissel. Men jag tänkte att vi är säkert diskade men vi fortsatte på ändå. Sen när vi gått över balansen, ett hopp och en tunnel, så ser jag domaren gå mot A-hindret. Då började jag fundera varför han följer oss, att vi är ju diskade. När vi var klara så gick jag till sekretariatet och tittade i datorn, nä vi var inte diskade   . Eftersom jag inte visste hur det fungerar på den fronten så sa jag att vi var nog egentligen diskade att hon hoppade över en pinne ett par gånger i slalom. Men dom sa bara att ser inte domaren det och markerar det så är det så. Jaja, det spelar ju ingen roll alla fall, vi hade ju ingen placering alla fall, kom på 13:e plats.

Tredje loppet tyckte jag såg väldigt enkelt ut, fast många sa att den är svår. Det var väl svårt för dom som har hundar med mycket drag. Början gick väldigt bra för oss, vid ett tillfälle så kom jag av mig för det gick ju inte som jag planerat, så då sa jag åt Lizzie att nu lugnar vi ner oss lite för jag skall kolla vart vi skall   . Sen när vi om på rätt köl igen så gick allt kanonbra till mål. Vet inte placeringen, glömde bort och titta, ser ju det imorgon när jag åker dit igen.

Men vi måste träna mer på "fel slalom", det är då hon hoppar över pinnar. Hon är mycket säkrare när jag är på rätt sida.

Nu ser jag väldigt mycket fram emot tävlingen i Örebro.

Ja, då är man redan en bit in på februari. Börjar väl med mamma först, hon är ju på medicinska avdelningen fortfarande. Hennes lungor röntgades i förrgår, och hon hade lite vätska lungan. Inte lika mycket som sist för många år sen när hon hade så mycket att hon inte kunde sova på rygg. Den här gången känner hon inget av det när hon sover på rygg. De skulle gjort en elkonvertering igår för att få hjärtat i rätt rytm, men de kunde inte göra det. Eftersom hon är höftledsopererad och egentligen borde ligga på den andra avdelningen för rehabilitering så försöker de få ordning på hjärtat med medicin. Det är tydligen redan bättre. De vill ju få tillbaka henne till den andra avdelningen så fort som möjligt att hon kan börja träna för att nån gång få komma hem. Elkonvertering skulle hon få göra sen när hon kommit hem.

Igår kväll var jag på agilityträning med systrarna. Vilken överraskning va   . Vi byggde en agilitybana. Vad konstigt det verkar och skriva agilitybana på agilityträning   . Men vi hade ju faktiskt kunnat bygga en hoppbana istället. Men vi har ju Vintercupstävling på lördag, och då är det agilityklass som gäller.  Första försökte Lizzie och jag gjorde på banan gick utan några fel. Men jag är lite fundersam på Lizzie när hon är på balansen, hon lägger huvudet på sned och sneglar ner mot backen när hon springer över den. Det var en som sa att det är kanske så att hon håller balansen på det viset. Clara tänkte jag att jag försöker få henne runt banan som den går. Så jag körde först en tredjedel av banan. Stannade till och belönade henne med lite godis. Sen körde vi en tredjedel igen, och godis, sen körde vi resten. Normalt så brukar on springa lite som hon vill, ofta springer hon vid sidan om hopphindret för att sen hoppa över nästa. Den här gången så sprang hon bara vid sidan av 2 hopphinder, annars så gick hon hela banan perfekt.

Och med facit i hand så skulle jag slutat där   . Men när man ändå åker 3 mil, så vill man ju göra lite mer. Kan ju säga att det gick sämre andra gången för båda hundarna.

Så ikväll hade vi rallylydnadsträning. Vi som brukar hålla i söndagens rallylydnadsträningstävling åkte lite tidigare idag för vi skulle planera en bana till söndagen. Sen byggde 2 en nybörjarbana, och vi byggde en fortsättningsbana. Lizzie gick ganska bra förutom att hon skall snacka så mycket. Här gick det också bättre det första försöket. När jag på slutet provade nybörjarbanan med Lizzie så fick jag henne inte att lägga sig. Vet inte om det beror på att vi tränade momenten i fortsättningsbanan, där var det väldigt mycket sitt, sitt, sitt och åter sitt. Så när jag körde med Lizzie på den andra och skulle ha läggande under gång så satt hon sig varje gång. Det var helt hopplöst att få henne och lägga sig.

Clara hon vimsade på som vanligt, hon har så himla bråttom framåt, hon verkar väldigt ivrig. Men hon verkar lite lugnare nu, jag har börjat göra så att jag har högra handen framför henne, då lugnar hon ner sig. Det känns som om hon inte riktigt förstår vitsen med att hon måste gå bredvid mig, eller sitta bredvid, framför eller nån annanstans eller för den delen   . Nej, hon är väldigt duktig Clara med tanke på att hon har inte hållt på så länge.

Jag provade fortsättningsbanan med Clara, men det blev inget av det   . Jag kommer nog att få jobba hårt med henne om jag skall få henne i fortsättningsklass.