Nu är det äntligen gjort, våran första start i en lagtävling. Vi har ju pratat om det ett tag, men det har inte blivit av förrän nu. Jag åkte till Norberg för att ta upp min klubbkompis. Det var lite disigt när vi åkte imorse, men inte farligt. Man såg ju vägen alla fall. Den här gången så var jag tom tillräckligt vaken att hade koll på skylten i Falun där vi skulle upp på riksväg 80, eller E16 som den heter numera. En gång när jag körde buss till Falun tidigt på morgonen så var jag nog mer död än levande. Satt där i godan ro och försökte hålla mig vaken, sen började jag fundera varför nån ställt en blåvit trafikskylt mitt på vägen   . I sista minuten kom jag på att det är ju där jag skall svänga av   . Men den här gången gick det mycket bättre, och det där är  säkert 20 år sen det hände. Men vi var alla fall i Rättvik i god tid. Så vi tog in stolarna och burarna, strök oss på listan. Sen gick vi och rasta hundarna. Jag brukar aldrig göra det med Lizzie när vi åker hemmifrån, jag blir bara stressad när hon aldrig gör nåt. Jag vet ju att hon klarar sig tills vi kommer fram så då är det bättre och ta det då. Under tiden så hade dom andra också kommit fram. 

Snart så blev det dags för banvandring. Men sen fick vi vänta på våran tur ett tag, vi hade ju startnummer 17. Banan kändes väldigt enkel, men det är ju ingen garanti att man tar sig runt. Det står ju ett slalom mitt på banan   . Början gick bra. Hon var lite seg i gungan. Hon har aldrig tyckt om den gungan dom har där, men hon gick då över alla fall. Sen gick resten bra, hon tog slalomingången bra, och fortsättningen gick bra. Jag började nästan hoppas på att vi klarar det den här gången. Då hoppar hon över en pinne. Men eftersom det är lag, så måste man försöka komma i mål. I normala fall så hade jag inte tagit om slalom, utan fortsatt. Men den här gången så var jag ju tvungen och börja om. Men så hade nån lagt en tunnel som låg lite lockande till. Så Lizzie trodde säkert att hon var klar med slalomet, att nu var tunneln nästa. Så vi diskade ju oss. Nästa som startade gick det också bra för i början, men de fick också problem i slalomet, och till sist så diskade dom sig där. Så då var vi borta från den klassen. Vi var ju tvungna och ha minst 3 av 4 i mål. Dom andra 2 klarade sig runt, men det hjälpte ju inget. Men de behövda alla fall inte känna nån press på att prestera, utan bara springa runt.

Ganska snart efter det så blev det dags för hoppklass. Där behövde vi inte vänta länge på vår tur för vi hade startnummer 4. Denna bana var också kul, kanske lite mer att komma ihåg än på den förra. Men inte oöverkomlig. Vi var först ut igen. Början gick bra, slalomet gick bra   . Så vi kom i mål utan hinderfel, men tidsfel. Nästa som startade tog sig också runt, men med 10 hinderfel och lite tidsfel. Sen var det nästa på tur, och hon snurrade bort banan helt. Så hon diskade sig. Men vi hade ju en kvar, så ännu var inte loppet kört. Den sista klarade sig också i mål, utan hinderfel men med tidsfel. Så vi kom på 17:e plats i det loppet. Alltid något. Vi placerade ju oss alla fall i den allra första lagtävlingen.