Hahaha, rubrikerna börjar nog bli lite enformiga här i bloggen, det är agilitytävling här och agilitytävling där    . Men det är så det ser ut här för tillfället. Vi har jättekul, och det tror jag Lizzie tycker också. Hon ligger alltid i hallen när hon ser att jag börjar plocka grejerna. Hon ligger hon där och väntar på att vi skall åka iväg. Idag var vi då i Lindesberg. Jag var lite orolig hur det skulle bli med parkeringen där. Men vi hade sån tur att dom precis stängt av den andra infarten till klubben, så vi fick parkera vid den avstängningen. Så det var bara för oss att åka rakt fram när vi skulle åka hem   .

Vi började med hoppklass idag. Det var inte så många anmälda, tror det var 26 som startade eller nåt sånt. Lizzie hade kanonfart. Hon visar lite tendenser på att tjuvstarta, men det går ganska bra ändå vid starterna. I slalomet tänkte hon nästan gå ur men jag fick henne på andra tankar innan hon gjorde det. Så vi gjorde ett nollat lopp med 1,81 i tidsfel. Men det var bra att vi fick tidsfel. Vi kom ju på 5:e plats, och det var bara 4 som fick pinne. Då hade det kännts lite surt om vi nollat och fixat tiden och ändå inte får nån pinne. Då kan man lika gärna ha lite tidsfel  .

Sen efter en liten stunds väntan så blev det dags för agilityklass. Vi satt där vid stolarna och pratade och tittade när dom byggde banan, och vi tittade, och tittade och tittade. Men vart är slalomet sa vi. Det var inget slalom med   . Det har ju blivit en hel del officiella tävlingar med tiden, och aldrig har jag varit med om att slalomet inte varit med. Men nu var det alla fall så. Men alla kontakthindrena var med, så även gungan. Så blev det till slut vår tur att springa. Det var ett ställe jag var lite fundersam på, det var en böjd tunnel, sen ett hopp, och en kort tunnel efter det. Alla andra stod vid tunnelutgången för att visa över hindret och sen göra ett bakombyte vid den korta tunneln. Men det fungerar ju inte här. Så jag tänkte att jag provar att springa när hon är inne i tunneln till andra sidan av hopphindret, sen skicka in henne till korta tunneln. Och det fungerade. Sen var det några hinder och så kom gungan. Jag måste ha kommit lite för mycket mitt på gungan, för jag tror att jag sköt henne förbi gungan, så hon sprang ju förbi den. Eller om hon tänkte slippa den, det vet jag inte. Men vi fick alla fall en vägran där. Men så fick jag upp henne på gungan, och hon gick faktiskt på riktigt bra. När hon kommit över halva vägen så la hon sig ner på gungan och väntade på att den skulle landa ner, och sen sprang hon över. Det var faktiskt den bästa övergången vid gungan sen den oturliga tävlingen i Frövi förra året när hon hoppade av gungan innan den gått ner.  Vi får hoppas att det släpper, men man vet aldrig, det kan mycket väl komma ett bakslag igen. Det här var det första loppet där vi klarade av referenstiden med marginal. Den var satt på 49 sek, och våran tid var 46,81 sek.

Så jag är mer än nöjd med dagen idag. Imorgon är det dags igen. Undrar om man är riktigt normal     . Men roligt har vi ju.

Idag har vi varit till Dala-Floda på en kvällstävling. Kvällstävlingarna där brukar vara väldigt roliga, så även denna gång.

Vi började med agilityklass idag. Lizzie kändes lite seg i agilityklassen. Men annars gick det bra, alla mina byten fungerade bra. Men så kom vi fram till slalomet. Den här gången var det helt mitt fel. Hade gjort ett framförbyte vid hopphindret från slalomet, och kom för långt fram. Så istället för att gå in mellan pinne 1 o 2 så gick hon in mellan pinne 2 o 3. Hon som aldrig missar en slalomingång gjorde det idag. Men vi fick bara 5 fel där, och lite drygt 2 sekunder i tidsfel.

Sen vart det dags för hoppklass, och där kändes hon mycket mer taggad. Hon höll på och pep och gnällde innan det blev våran tur. Jösses vad hon sprang. Sen 4 hinder före mål hände det. Det var ett hopphinder, sen skulle hon vända tillbaka för att gå in i tunneln och sen var det bara 2 hopphinder till mål. Jag blev nog lite slarvig där för hon sprang vid sidan om hopphindret som var före tunneln. Jag såg ju inte först att hon gjorde det. Men istället för att börja krångla vid hopphindret så fortsatte vi istället och blev diskade. Det tyckte jag var lite synd, för det hade varit roligt och veta tiden. För det kändes som om hon gick kanonfort.

Ja, det blir nya tag i helgen. På lördag skall vi till Lindesberg, och på söndag till Sala. Sen blir det en ny kvällstävling i Dala-Floda nästa onsdag.

I helgen har det varit en 2-dagars agilitytävling i Frövi. Självklart var vi där båda dagarna   . Eftersom klass 1 startade sist så fick vi sovmorgon. Vi började med hoppklass. Det var en väldigt rolig bana, och jag tyckte det flöt på väldigt bra. Men såklart fick vi lite tidsfel, dryga 2 sekunder. Men ändå så tror jag inte vi har sprungit runt sådär snabbt nån gång förut. Vi fick 39,07, och referenstiden låg på 37. Men vi kom på 13:e plats där.

Det beror ju lite på den fem första resultaten vad det blir för referenstid. Om dom fem första hundarna med resultat är extremt snabba, så drar kanske domaren ner lite på tiden han/hon tänkt från början. Är det långsamma hundar, så kanske det blir nån sekund mer. Kan ju säga att igår var dom extremt snabba, de var många som sprang runt på ca 26 sek.

Sen var largeklassen dagens sista klass på agilitybanan. Jag var ganska nöjd med den banan för jag såg att gungan inte var med. Lizzie har ju lite svårt med gungor, och särskilt med den i Frövi. Det var ju förra året som hon hoppade av gungan innan den slagit ner ens. Då hade jag precis fått fart på henne över gungan. Så efter den tävlingen var vi nästan tillbaka i början när det gäller gungan.  Men nu var den inte med. Banan började med 2 hopphinder, och sen slalom. Och vad gör damen i slalomet, går ur före sista pinnen. Men jag började inte traggla med henne där utan fortsatte så vi diskade oss. Sen vart det lite rörigt där ett tag, tappade bort mig ett tag. Men det spelade ingen roll.

Efter prisutdelningen åkte vi hem. Det är ganska skönt med 2-dagars tävlingar när man kan lämna kvar tält, burar och stolar. Bekvämt och komma dit dagen efter och allt står redan färdigt. Fast det nya tältet reser man ju på mindre än 5 minuter, tror jag. Har inte tagit tid.

Idag fick vi då åka lite tidigare, tack vare att min tävlingskompis som jag samåkte med gick upp i klass 2 i hoppklassen. Hon fick sista pinnen igår. Så Lizzie och jag fick gå där och njuta av tillvaron ett tag, och det kan vara skönt det med. Hörde en del som gick och muttrade över klass 2 banan att den var ju svårare än klass 3 banan

Sen var det till slut våran tur och springa. Jag kände redan på banvandringen att det definitivt inte var en klass 1 bana vi hade framför oss. Tänkte att det här kommer ju aldrig och gå, men det blir ju som det blir. Sen när jag stod och väntade på våran tur så upptäckte jag nåt som inte verkade stämma. Där hade jag under banvandringen gått att hon efter en kort rak tunnel skall in i slalom. Man sprang genom den korta tunnel 2 gånger, men första gången skulle man in i en böjd tunnel. Hmmm....det skulle man tydligen andra gången också upptäckte jag. Hade ju stått och tittat för mycket på klass 2 tydligen. Men det var ju tur att jag upptäckte det innan jag stod på startlinjen. Men alla fall så fixade alla krumelurer efter banan, och vi nollade oss. Tom slalomet fungerade. Vi fick tiden 44,40, och refenstiden låg på 44 sek. Så lite tidsfel blev det. Men eftersom banan var så krånglig så var det många som fick hinderfel där. Så våran placering blev 5 i alla fall.

Sen blev det väntan igen på agilityklassen. Stod vid banan och väntade på att dom skulle höja hindrena så att vi skulle få börja banvandringen. Då såg jag att nån lyfte bort tyngderna från gungan. Sen började dom bära iväg den. Då tänkte jag att det kanske är nåt fel på gungan att dom inte vill använda den dom stora hundarna. Men tyvärr så bytte dom bara plats med gungan och platta tunneln bara för att få en bättre vinkel upp på gungan. Ibland så måste dom göra små justeringar på banan för dom stora hundarna. Sen blev det våran tur och starta, och början av banan gick kanonbra. Hon sprang över balansen fort, sen efter några hinder kom vi till gungan, och hon sprang på den bra, så jag tänkte att nu går det. Men innan hon kom till mitten så stannar hon upp. Så då fick jag som vanligt locka henne att ta ett steg till. Men hon tog sig över. Sen var det en tunnel, och slalom. Igår så klarade hon slalomet fast jag var på fel sida, så jag tänkte att det blir nog inga större problem. Men återigen så gick hon ur slalomet före sista pinnen. Men då tänkte jag, nä nu får hon baske mig ta den sista pinnen också. Det var ju rätt så enkelt och locka henne bara att gå genom dom 2 sista pinnarna. Så vi fick ju 5 fel där, och en hel del tidsfel. Så i agilityklassen så kom vi på 29:e plats.

Nu är nästa tävling redan på onsdag. Då är det en kvällstävling i Dala-Floda. Det brukar vara roliga tävlingar, så det kommer bli kul.

Idag blev det en lång dag. Vi åkte hemifrån Lizzie och jag 5.30 imorse, kom inte hem förrän efter 13 timmar. Men det var det värt. Tror det var ett smart drag och åka till Mora istället för Märsta-Sigtuna och tävla. Fast vi hade ju kunnat ta båda, men det räckte med en tyckte vi. Tog ca 2,5 timme och åka till Mora, vi var framme ca en halv timme före banvandringen.

Tävlingen började med ett agilitylopp. Början gick ganska bra, men så kom vi fram till slalomet. Av nån anledning så började hon titta på nåt när hon var mitt i slalomet, så där gick hon ur. Men jag struntade i det, och fortsatte vidare. Några hinder senare kom vi till gungan. Den i Mora är inte heller den allra bästa. Hon sprang förbi, men jag lockade på henne. Sen var det bara några hinder kvar.

Nästa lopp var också ett agilitylopp. Där stod slalomet redan som hinder nr 2, fast i lite dålig vinkel efter hopphindret. Hon tog ingången bra, men mellan pinne 2 o 3 så gick hon ur igen. Men jag började inte tjafsa med henne om det, för det var alla fall 2 saker på banan jag ville prova. Det ena var gungan, hon gick bättre upp på den, men innan den slog ner så hoppade hon av. Det andra var ett ställe på banan där det hade behövts göra ett bakombyte. Men eftersom jag vet att det inte är våran grej riktigt, så tänkte jag att jag provar alla fall eftersom vi redan är diskade. Resultatet var att jag hade rätt, det är inte våran grej.

Kan säga att referenstiden var ganska väl tilltagen på båda loppen, så hade vi nollat så hade det säkert blivit pinne där. Det var inga largehundar som klarade agilityloppen, nåt av dom. Så i dom loppen vart det inga pinnar för nån.

Sen blev det dags för hoppklass. Där var slalomet näst sista hindret. Så jag tänkte att om vi fixar början av banan, så skall jag försöka köra säkert i slalomet. Det gick kanonbra. Jag gjorde en massa blindbyten och alla fungerade, vart tom ett på ett ställe där jag hade egentligen tänkt göra ett framförbyte. Det var efter långhoppet, när hon skulle hoppa tillbaka över ett hopphinder som stod bredvid långhoppet. Men jag såg att hon hade inte tillräckligt med fart, så jag tyckte det var bäst att jag följer med bredvid henne när hon tar långhoppet. Sen gjorde jag ett blindbyte där, för att ta henne över hoppet. Ja, det gick det också.  När vi kom fram till slalomet så hade vi inga fel, så jag saktade ner, och följde med henne i slalomet hela vägen. Tänkte att nu får vi inte släppa det när det bara är ett hopp kvar. Och vi fixade det. Hörde tiden som ropades, 40.21 Men visste inte vad referenstiden var, men fick höra sen att den var på 41. Det var inga som hade nollat före oss. Men min tävlingskompis trodde att det var några efter oss som hade nollat sig. Då tänkte jag att jaha, det blev ingen pinne idag heller då, eftersom det troligen bara var 5 st som skulle få en pinne.  Men när resultatlistan kom upp så visade sig att det bara var 2 nollade, en till och så vi. Så Lizzie kom på 2:a plats, och vi har fått våran allra första pinne i agility och det i hoppklass. Trodde jag skulle bli den svåraste klassen för oss att få det i. Trodde att våra chanser skulle vara större i agilityklass eftersom dom snabba hundarna missar ofta kontaktfälten. Men idag så var det mycket dom snabba hundarna missade. Eller om jag säger, det vart inte mycket rätt där  . Men det är inget jag är ledsen över, det var bara bra för oss.

Nu äntligen har resultaten från dagens tävling kommit upp. Det blev visst en lång dag för dom där borta. Visserligen gick tävlingen på 2 banor, men det var alla 3 klasserna, med ca 950 startande.

I agilityklass var vi ju diskade vilket jag skrev redan tidigare. Men det var ju lite spännande och se hur det gick i hoppklassen. Hade för mig att jag hörde speakern säga att vi fick en tid på ca 42 sek, men jag visste ju inte vad referenstiden var på. Men jag hörde också att dom snabbaste hundarna gick på ca 25 sek.

Så nu har listan kommit upp på tävlingssidan, och Lizzie kom på 12:e plats av 65 startande, det var 42 som tog sig i mål. Lizzies tid var 42.01 sek, alltså hon hade tidsfel på bara 0.01 sek. Det är ju ingenting. Så nära ett helt nollat lopp har vi aldrig varit. Jo, vi har ju nollat när det gällt hinderfel, men vi har alltid haft tidsfel. Men aldrig så här lite. Jag är jättenöjd med dagens lopp.

Idag vart det en lite konstig dag. Imorse när min träningskompis skulle komma med sin blandras Birk, så sa hon att vi tar deras bil, och att jag får köra. Hon trodde inte att hon skulle komma imorgon. Hmmmmm.....då har hon hållt på med renovering, och skadat foten. Fått en rejäl smäll i vaden så hon kunde knappt gå. Så jag flyttade väl över mina grejer från våran bil till hennes, och så åkte vi iväg. Men jag hade ju ingen tanke på vem som skulle springa med Birk. Hon var ju så envis i våras att hon sprang med Birk trots att hon stukat foten. Men såg ju ganska snart när vi kom fram att hon inte springer en meter på banan.

Sen började funderingarna vem som skall springa med Birk. Vi kom fram till att jag är den som han har haft mest kontakt med i och med att vi samåker på tävlingarna. Så sagt och gjort, jag springer med han också. Vilken tur att min höft har hoppat på plats. Var och gick en kisspromenad med Birk, och han höll hela tiden på och titta bakåt om inte matte kommer efter. Sen när vi vände tillbaka, så var det en som hade bråttom till matte.

Banvandringen var lite knepig, för Birk och Lizzie är helt annorlunda hundar. Birk är dessutom mycket snabbare än Lizzie. Birk hade nummer 50 i agilityklass som vi började med. Jag mutade han med lite köttbulle innan det blev våran tur. Sen gick vi in på banan, jag satt han vid starten, och han stannade kvar. Fast ett tag så tittade han ju lite efter matte. Men så tog viljan att springa överhanden. Så han hängde ju på med mig, och det gick kanonbra. Visserligen fick jag ju springa som bara den. Jag fick ju improvisera lite efter vägen, för vissa saker jag hade planerat hann jag helt enkelt inte med när jag sprang med hann, men det fungerade bra. När det var raksträckan med dom tre sista hindrena kvar så var jag så slut att jag kände att jag orkar inte mer. Så då tänkte jag bara att jag skickar fram han. Men så stannar han till vid sista hopphindret, och börjar vädra. Då har han fått matte i näsborrarna. Jag kallade tillbaka han och försökte få han och ta det hindret, men han sprang förbi igen, jag försökte en gång till. Men sen bestämde jag mig för att det inte var nån idé att tjafsa. Så vi diskade oss på det sista hindret.

Men jag vart verkligen överraskad att han gick så bra med mig som han gjorde. Vi har ju aldrig kört tillsammans förut. Sen var det inte många hundar innan det var dags för Lizzie, hon hade startnummer 65. Hon hade kanonfart i början, hörde av mina tävlingskompisar att hon tom hade hoppat över kontaktfältet på balansen. Ja, det är sånt elände som kommer med farten. Sen blev det slalomet, och där hoppade hon över en pinne i mitten, men det brydde jag mig inte om så vi fortsatte så vi vart diskade. Annars gick resten av banan kanonbra. Tom gungan gick hyfsat. Hon saktade bara ner en liten stund innan den tippade över.

Sen var det snart dags för hoppklass. Den här gången hade Lizzie startnummer 20. Hon sprang på med bra jämn fart, det var bara slalomet som gick långsammare, men den här gången tog hon den rätt. Sen såg det ut som om hon tänkte stanna till framför muren, som om hon tog sig en funderare på vad det var för nåt. Men hon hoppade över den alla fall. Efter muren var det en tunnel med valfri ingång, och hon tog den ingången som jag hade tänkt att hon skulle ta. Så då var det bara för oss och ge järnet till mål. Nästan, det fanns ju ett långhopp där, och efter det skulle hon i en tunnel, det var lite dålig vinkel där, men hon fixade det. Hon blev nollad på det loppet, men jag vet ingen placering än, vi hade inte tid och stanna och vänta på resultatlistorna, och dom har inte kommit upp på tävlingssidan än.

Sen var det lite fler hundar innan det blev Birks tur, han hade startnummer 56. Där fastnade han för en hund som satt vid sidan av banan. Så jag vågade inte koppla loss han förrän jag var säker på att jag hade hela hans uppmärksamhet. Sen vågade jag inte ta några risker utan jag startade med han, dom 5 första hindrena gick kanonbra. Men sen kom vi till slalomet,  och då gick nosen i vädret igen. MATTEEEE!  Men jag sa åt han att nu slutar du, att nu är du här med mig. Så tog han slalomet. Sen gick resten av banan kanonbra, och det blev faktiskt ett nollat lopp med Birk också, fast jag var säker på att han måste fått vägran eller 5 fel i slalomet.

Nu får vi se om jag skall springa med Birk imorgon också. Det är alla fall bestämt så än så länge. Men det beror på Birks matte, hur dålig hon blir i benet. Kanske blir så dålig att hon inte kan köra bill en gång.

Då är den långa agilityveckan i Fagersta slut. Nästa sommar blir det ingen veckotävling, bara helgtävlingar. Ingen klass 3 heller utan bara klass 1 o 2. Igår kändes det lite konstigt faktiskt när man kom hem från tävlingen, det kändes inte alls som fredag då, idag känns det inte som lördag heller.

Så till tävlingen då, vi fick 4 diskade lopp under dom här dagarna. Men betydligt mycket mer fart än på dom tidigare tävlingarna. Skall bli intressant och se hur vi ligger till sen tidsmässigt när vi inte blir diskade.

I första loppet idag som var ett agilitylopp, så diskade vi oss som vanligt i slalomet. Jag brukar ju kunna gå på båda sidor om slalomet, men idag ville det sig inte. Så vi diskade oss där. Sen i andra loppet, hoppklassen så sprang hon förbi ett hopphinder i början, och jag struntade i att ta tillbaka henne för att hoppa över den utan vi fortsatte som om inget hänt. Jag försökte trots att vi var diskade köra banan med henne som om vi inte var det. Där gick hon också ur slalomet, så vi hade nog alla fall blivit diskade där eftersom jag inte börjar bråka med slalomet. Men farten är nåt som jag absolut inte kan klaga på dom här dagarna. Om 2 veckor är det en 2-dagars tävling i Dala-Floda, skall bli kul och se om farten håller dit.

Men vi skall alla fall inte träna hela banor. Jag skall nog göra så i fortsättningen att jag tränar mitt i banan, tex nåt hinder före och efter slalom och slalom. Sen samma sak  med gungan.

Äntligen blev det våran tur och få springa lite. Fast lite otur med vädret hade vi, eller kanske inte. Det regnade ju mer eller mindre hela dagen. Idag var det klass 1 som tävlade, och vi började med large. Lizzie startade nästsist, och hon verkade lite sugen när vi stod vid banan. Jag peppade henne lite innan vi gick på banan och hon verkade på hugget. Sen ställde jag henne ända bort vid bandet som går runt banan. Gick förbi första hindret och kallade henne till mig, och då var vi igång. Jösses, vilken fart hon hade. Såg en rejäl skillnad mot förra gången på bara några hinder. Men sen efter en tunnel kom vi till slalomet. Där gick hon in perfekt, men så hoppade hon över hon över en pinne, sen blev det lite snurrar där. Men vi struntade i det och gick vidare, vilket gjorde att vi blev diskade. Sen kom vi fram till gungan, och hon gick upp på den, sen gick hon av. Men så gick hon över den till slut alla fall. Sen krockade vi lite mellan en tunnel och ett hopp, då bestämde jag att vi struntar i resten av banan och tar kortaste vägen ut över balansen, genom en säck och ett hopp. Men det spelar ingen roll att vi diskade, nu såg jag att hon hade fart.

Dags för hoppklass sen. Lizzie var så taggad att hon nästan ylade innan vi gick in på banan. Starten var så att det var hopp först, sen en vinkel till höger in i en tunnel. Så jag ställde henne så långt bort från hopphindret som möjligt, och gick över på andra sidan. Hon gjorde en liten tjyvis, men det bryr jag mig inte om. Börjar hon få upp fart så tänker jag inte göra nåt som gör att hon tappar den igen. Men det fungerade bra alla fall. In i tunneln, och sen ett hopp i slalom. Hon gick ganska sakta i slalomet, i början. Sen började hon öka på tempo i den, till följd att hon hoppade över dom 2 sista pinnarna. Men vi fortsatte på precis som om inget hänt. Därmed vart vi diskade igen. Men sen körde vi resten av banan precis som om vi var med i matchen igen, och vad bra det gick. Gjorde flera blindbyten, och alla fungerade kanon. Vilken fart hon hade, vad kul det var.

Nu tar vi nya tag imorgon, och hoppas att farten sitter i fortfarande då.