Idag så har systrarna fått in sina titlar från rallylydnaden registrerade hos SKK. Så på Lizzie står det numera RLD N RLD F Steadwyn Blue Blossom Bouquet. Clara är numera RLD N Steadwyn Blue Breeze Kissed. Diplomen finns på Ica, skall hämta dom efter helgen. Över 800 kr för 3 diplom. Tänkte först skippa diplomen, men så tänkte jag att de kan ju vara roligt och ha dom. För mig känns det som om vi fick dom lite för lätt. Därför jag inte riktigt kan känna nån större glädje över dom. Fast vi hade ju hållt på några år innan rallylydnaden vart officiell, så vi hade ju lite försprång där. Det finns ju dom som får jobba mycket hårdare för att få till dom där 3 godkända som krävs.

Idag har då mamma flyttats till Falun, få se nu hur länge hon skall vara kvar där. Hon ringde på kvällen, hon hade inte fått ett rum dit hon kunde få en egen telefon. Så hon hade fått låna en telefon på avdelningen så hon kunde ringa till mig. Jag får väl ringa upp dit imorgon och höra hur länge dom tror hon måste stanna kvar där. Kanske hon får komma hem redan imorgon eller på torsdag.

Ikväll har jag varit med systrarna på agilityträning. Lizzie hade en bra fart idag. Det var 2 st kombinationer uppställda. Det har ju varit agilitykurs där igår, så dom stod kvar från den. Men det finns ju inget som hindrar oss från att träna på kombinationer som dom har haft på en agilitykurs. Det finns alltid nåt att träna på.  Clara däremot är lite rolig hon. Hon skulle gå genom en tunnel, och när hon kom ut därifrån så skulle jag stå på andra sidan ett hopphinder och ta emot henne. Så där står jag och sträcker ut armen för att verkligen tala om för henne att hon skall komma och hoppa över det där hopphindret. Vad gör Clara? Hon kommer ut ur tunneln, och ser mig stå där med armen utsträckt, jo då rundar hon hinderstödet för att hoppa från samma sida som jag står på, från mig. Istället för att hoppa mot mig  , så hoppar hon från mig. Det skall ju vara Clara för att fixa det. Så jag gör ett nytt försök, och samma sak händer igen. Nää, hur kan det bli så här. Ett nytt försök, men den här gången sträcker jag ut andra armen istället, då kommer hon springande rätt och hoppar över hindret mot mig  .

Slalomet fixar båda tjejerna bra, Lizzie verkar ha fått upp lite tempo där. Och Clara fixar det när jag är på rätt sida. Men hon har börjat fixa ingången ganska skapligt när jag är på andra sidan, så det löser sig nog också snart.  När vi hade tränat klart så var jag ut på parkeringen så de fick busa av sig lite och pinka. 

När jag kommer hem och innanför staketet, och skall ta av halsbandet gå Clara får Lizzie ett vansinnesutbrott och ger sig på Clara. Men jag fräser till åt henne, och hon lugnar ner sig. Vi går in, jag hinner inte mer än ta av mig ytterkläderna så är dom igång igen. Vet inte vem som började, maken tar tag i en så ger den andra sig på den som är fasthållen. Då byter maken och tar tag i den andra, ja då ger sig den ena på den andra istället. Undrar om Lizzie vart lite sur för att Clara var med idag. Hon har ju fått vara med mig ensam hela helgen och nu måste dela min uppmärksamhet med syrran. I bilen på vägen hem var det då inga problem.

Idag på morgonen så satt jag här i fåtöljen som vanligt med datorn, som jag brukar göra på morgnarna. Helt plötsligt så kom jag på vad det var för dag idag. Skulle ju hämta hundmat, det hade jag ju helt glömt bort. Men vilken tur att jag vaknade tillräckligt tidigt så jag inte försov mig. Jag hann tom gå en morgonpromenad med systrarna innan det var dags och åka. Fodaxbilen och jag stod vid trafikljusen i Ludvika samtidigt, idag var han i tid. Och en ny fin lastbil hade han också fått. En vit som den förra, och det stod Fodax på skåpet som på den förra, men nu var det en bild på en hund också. När jag fått maten där så åkte jag till Granngården för att köpa torrfoder där. Vilken tur vi hade den här gången. Fick ju ett rabatthäfte därifrån förra veckan, och för en gångs skull så fick vi 100 kr rabatt på det vi ger, plus att jag hade en 30 kr bonuscheck. Så nu finns det både färskfoder och torrfoder ett tag framöver. Lyckades tom få plats med 3 påsar i frysen.

Senare på dagen så ringde jag till mamma i Uppsala, hon hade precis varit och ätit. Hon hade varit på ögonkontroll idag, den förra de gjorde i Ludvika hade inte varit riktigt bra. Hon hade lite problem med att sitta vid maskinen så det blev inte riktigt som det skulle. Men dagens undersökning hade gått bättre. Hon hade fått reda på att hon kommer att få göra en operation för starr i framtiden. Men nu är det tumören som står på tur. Hon hade också fått reda på att operationen blir imorgon, precis som det stod i brevet hon fick hem. Så kl 8 imorgon bitti så skulle narkosläkaren till henne. Sen när det här är överstökat så skall jag fixa tid åt henne till vc. Dom måste börja ta reda på varför hon har så ont bak kring skulderbladet. De kan ju bara inte säga att hon har krympt ihop, att det är därför hon har ont. Hon kan ju knappt sitta och äta för att det gör så ont.

Efter det så åkte jag iväg på agilityträning. De hade gjort en av banorna som dom hade på länskampen söndags. Tyckte Lizzie gick kanonbra på den banan på slutet. Lite problem var det med tunnelingången på ett ställe där hon gärna ville ta fel. Clara fick också vara inne och springa. Jag tog banan med henne i små etapper. Tog några hinder och så stannade jag och belönade henne med godis. När vi var klara så stannade vi kvar och byggde bana till morgondagens kurs. Tränade även lite linförighet med Lizzie. Innan jag åkte hem så rastade jag systrarna. Sen fick dom leka med lapska vallhunden Ronja. Ja, eller det var Clara som lekte, Lizzie ville bara slåss. Men jag tycker det är kul att Clara ville leka.

Sen började problemen. Vi skulle åka hem. Jag backade bilen, men märkte inget fel. Men när jag åkte framåt så var det nåt som inte stämde. När jag skulle växla och trampade ner kopplingen så rusade motorn, eller det lät precis som om växeln låg i hela tiden. Dessutom så vart det ingen reaktion när jag trampade på gasen. Bilen rullade på lika bra vare sig jag gasade eller inte. Jag var lite orolig över om jag skulle våga köra hem så jag ringde till maken, och efter lite dividerande så kom vi fram till att det vågar jag nog köra hem. Men kan ju säga att det inte gick fort. I början gick det bara i 40 km/h. Hur kul är det och köra på en trefilig väg med vajerräcke i 40 km/h, särskilt när man befinner sig på den enfiliga delen med en massa bilar bakom sig. Det var mindre roligt. Men när jag började närma mig Fagersta så vart det ju lite nerförsbackar. Så innan jag skulle svänga av mot Söderbärke så var jag faktiskt uppe i 80 km/h. Men sen vart det slut på det roliga. Sen fick jag vara glad över att komma upp i 50. Maken ringde när jag hade svängt, och så säger han att det är bara och köra som vanligt. Vanligt, jooo jättelätt när den knappast orkar dra uppför backen en gång sa jag. Vad tror ni karln svarar på det. Du vet väl om att det finns en spak i mitten. Trodde han att jag satt och puttrade på i 30 km/h i en uppförsbacke med högsta växeln i. Tror karlar verkligen att man är lika enkelspårig som de. Ja, jag kom väl hem till slut. Normalt tar det ca 30 minuter, nu tog det nästan en timme. Med facit i hand så skulle jag stängt av bilen och startat om den. Men han vågade inte säga åt mig att göra det när jag var i Norberg. Jag vågade inte heller göra det när jag tänkte när jag var på väg att man kanske skulle prova det. Maken var ute och åkte en sväng med bilen och nu gick den bra. Vi får väl se vad som händer i framtiden.

Men eftersom jag glömde bort och skriva igår, så får jag väl börja med det. Jag hade ju funderat på vad jag vill lära Lizzie för nåt till nästa kurstillfälle. Då kom jag på att i Canistidningen hade dom ju nåt som kallades för Canis Challenge. Där var det ett trick dom kallade för skämmas. Alltså hunden lägger tassen på nosen som om den skämdes. Jag kommer ju inte ihåg exakt hur det gick till, men man skulle alla fall sätta en tejpbit på nosen. Med resultatet att hunden försöker få bort tejpbiten med tassen. Sagt och gjort, jag hämtar en rulle tejp från en låda, och en klicker. Går med Lizzie in i andra sovrummet, och sen en tejpbit på nosen. Först händer ingenting, hon ser ut som ett frågetecken ett tag. Till slut så började väl tejpbiten irritera henne, så hon försökte få bort den med tassen, klick. Sen hände det inget på ett tag, men så försökte hon igen, klick. Jaha, då var det slut med dom försöken. Hon la sig, vadå en tejpbit på nosen, det har jag väl varje dag tycktes hon tänka. Så då gick jag runt lite i rummet, då satt hon sig upp. Sen verkade som om hon började tänka till, för hon gick och ställde sig på samma ställe hon stod första gången jag klickade, och tittade lite frågande på mig. Men det hände ju inget där, så då gick hon till nästa ställe där hon stod vid andra klicket. Inget då heller. Så hon la sig igen. Då fick ju jag börja tänka om. Tydligen så irriterade den där tejpbiten inte tillräckligt.

Så då gör vi ett nyttförsök. Men den här gången försökte jag få fast tejpbiten så att dom långa morrhåren satt fast i den. För då måste hon ju absolut bli irriterad på den. Kunde ju inte sluta innan hon fått till några bra försök. Japp, det vart mycket bättre resultat den här gången. Så vi körde så några gånger, och slutade. Idag provade jag igen, och det gick mycket bättre.

Senare idag så åkte vi på agilityträning, och jag pratade med en som också gick den där kursen. Och vi hade uppfattat våra uppgifter lite olika, så jag får nog tänka om lite. Jag hade ju inte tänkt på det som avkopplande och påkopplande. Den avkopplande uppgiften är ju den att ligga på sidan. Så då måste jag med andra ord kanske hitta på nåt annat till den andra. Jag har fått lite tips av en klubbkompis, skall testa om jag får igång henne på det. Men nu till kvällens träning.

Jag tog med mig både Lizzie och Clara. Tänkte bara köra korta kombinationer med Clara. Hon måste ju bli säkraå slalom bla. Det var mycket folk på träningen idag, vet inte varifrån alla kom. Troligen var dom och socialträna sina valpar. Jag började träningen med Lizzie. Det var lite hopphinder ställda här och där, och tunnel och slalom. Jag henne över 3 hopphinder bortåt, sen en sväng tillbaka över ett hopp, och in i slalom. I normala fall så brukar jag ju sakta ner henne före slalomet. Men den här gången, innan hoppat tillbaka över hindret före slalomet, så tvärvände jag, och började springa åt andra hållet och ropade slalom. Hon kom som en kanonkula bakom mig, och in i slalomet. Hon har aldrig gått så fort i slalom förut, som idag. Hon hoppade jämfota med båda frambenen. Gissa om jag blev glad  . Jag var ju tvungen och prova några gånger till, för jag trodde inte det var sant. Men det var samma visa då också. Ut med henne i bilen och in med Clara

Jag tog samma kombination med Clara. Vi fick lite strul vi sista hopphindret  hon skulle vända tillbaka, det blet stopp där. Tunneln låg ju nästan bredvid slalomet, och Clara var på väg till den, men jag ropade bara slalom och pekade mot den så kom hon till slalomet och tog ingången, och hon gick nästan lika bra som Lizzie. Det var jättekul. Så jag körde ett par gånger till med henne, och då gick dom andra hindrena ännu fortare för henne. Sen in i bilen, och in med Lizzie igen. Körde en vända var med dom.

Sen innan vi slutade så tog jag in Lizzie en vända till, men mest för att träna lite lydnadsmoment. Vi har ju fått ett nytt lydnadshinder, så jag tränade lydnadshoppet. Sen gjorde jag några läggande med henne, och hon la sig. Kanske inte så snabbt hon skulle behöva, men hon låg. Till sist så gjorde vi en platsliggning bakom agilityhindrena. Den gick också kanonbra. Hoppas att allt sitter i till lördagen.

Då var det dags för årets första Vintercupstävling idag.   Vi skulle prova på dom nya reglerna    . Valfri tunnelingång.  Inte för att jag förstår vad det skall vara bra för. Det blir ju ännu mer och tänka på. Ja, i vilket fall som helst så skulle det det provas på idag. Det var ju annan nyhet också, fast den bryr sig inte vi oss om, utan vi fortsätter som förut. Det gäller slalomet. Numera måste man ta om från början ifall hunden går ur, eller missar en pinne, annars blir man diskad. Men vi tänker fortsätta som förut, går nån ur slalomet eller hoppar över en pinne. Inte tänker vi ställa oss och krångla med slalomet mer. Nej vi fortsätter som om inget har hänt förut.

Men för att göra hela lite kort, så kan jag skriva att Clara diskade i alla 3 loppen. Hon var lite på det humöret hon var i Ludvika i somras. Hon ville bara springa förbi alla hinder. Inget hoppande där inte.

Det var i första loppet vi skulle prova valfri slalomingång. Det stod 2 hopphinder, en tunnel och slalomet efter varandra, alla i den här ledden l  l   l   l  . Man skulle ta dom 2 första hopphindrena först, sen skulle man ta tunneln, med valfri tunnelingång, sen slalom med valfri tunnelingång, återigen genom tunneln med valfri tunnelingång, och sen vidare på dom 2 hoppen igen. När jag gick banvandringen så planderade jag så att jag skulle få Lizzie på min vänstra sida i slalomet.  Visserligen spelar det ingen roll vilken sida hon är på. Men när jag gick banvandringen så tänkte jag på Clara också, och hon fixar inte fel sida. Men alla fall, när vi kom ut på banan, så skickade jag in Lizzie i tunneln, och när vi skulle till slalomet så kom jag på att det var ju inte alls så här jag hade planerat. Så då fick jag snabbt tänka om , hur jag skulle göra. Men det gick ju bra alla fall. Lizzie kom på 7:e plats, och fick lite tidsfel där.

Andra loppet var precis som förr, att domaren bestämde slalomingången. Så då slapp man tänka på det   . Det var mer en springbana över den. Men på slutet höll det på och gå galet. Jag skickade Lizzie över ett hopphinder, sen stod nästa i 90 º vinkel, men Lizzie såg ett som stod nästan framför som hon tänkte ta. Det hade jag ju inte en tanke på att hon skulle dit, så jag fick vråla i lite åt henne. Så hon tvärnitade, och så kom hon till rätt hopphinder. Så vi klarade oss på den banan också. 12:e plats kom vi på där, även lite tidsfel där. Lite dryga 2 sekunder, och det var nog det där när hon var på väg på fel hinder.

Tredje loppet var desto rörigare istället. Det var väldigt besvärligt och gå banvandringen på den. Det var ju hopphinder mitt i banan, och dessa skulle man vara på ofta och mycket. Så när man gick banvandringen så var det nästan 30 pers som stod där och stampade på varandra. Det var lite svårt få koll på hur banan gick. Kände att jag inte riktigt hade pejl på den banan. Men vi fick till det. 5:e plats blev det där, men även där lite tidsfel.  10 vintercupspoäng blev det sammanlagt för oss idag. Roliga banor var det också, fast den jag tyckte minst om var ju den med valfri slalomingång. Jag tror inte att den kommer att dyka upp så ofta på tävlingarna. Valfri tunnelingång har det ju varit i flera år, men det är inte många tävlingar som vi har råkat ut för där det varit valfri tunnelingång. Och vi har ju varit på en hel del agilitytävlingar under dom 2 sista åren.

Ikväll gjorde vi ett dubbelpass, alla fall Lizzie och jag. Vi började med att träna lydnad, vi åkte dit en timme tidigare än normalt. Jag hann ju köra lite linförighet med Lizzie innan dom andra kom. Vi börjar få pejl på vänster halterna nu. Provade i måndags med att vrida vänster fot framför henne samtidigt som jag vrider kroppen åt vänster. Dom flesta gångerna så satt hon perfekt, och det är jag nöjd med. Nu är vi på G på den fronten. Annars under dom andra momenten så läggandet och platsliggandet så ville hon sätta sig upp för tidigt. Det är en sak vi måste jobba på. Vi skall ju tävla årets första lydnadstävling om 2 veckor. Ja, om hon inte börjar löpa precis då. Hon löpte ju i mars sist, vid påsken. Vi är ju 3 från klubben som skall åka dit, så idag körde vi igenom hela lydnadsettan.

Sen byggde vi en nybörjarbana och en fortsättningsbana, och tränade på dom för vi har ju en träningstävling på söndag. Jag var nöjd i det stora hela med båda flickorna. Lizzie har lite problem med läggandet under gång i rallylydnaden. Vet inte om det är det som spökar att jag stannar också, när jag säger ligg, istället för att fortsätta och gå som i lydnaden.

Sen när alla tränat klart så byggde vi agilitybanan för lördagens tävling. Det blir en tävling efter dom nya agilityreglerna. Med valfri slalomingång och tunnelingång. Valfri tunnelingång har det ju funnits tidigare i agilityn, men inte att man kan välja från vilken ände man skall gå in i slalomet. Det tycker jag låter lite knepigt, så vi får väl se hur det fungerar. Jag är inte riktigt säker på om jag tycker om det. Det blir ju mer och hålla reda på. Men vi får se på lördag hur det blir med det.

Kanske skulle skriva lite om året som gått så här näst sista dagen på 2011. Ja, då gäller det ju hundarnas år förstås, inte mitt. Det största som hänt mig är väl den där glasluckan jag fick på foten i oktober  . Nu före jul så lossnade nageln till slut. Men det var ju hundarnas år det gällde.

Micki och Farina har fått vara pensionärer. Jag brukar ta ut dom och leka med dom innan jag börjar träna med systrarna. Har väl kört lite rallylydnadsgrejer med dom också då och då. Men Farina är alldeles för på på godiset, och Micki ser bara bollen. Men de är ju 10 år nu, eller Farina blir det i februari.

Lizzie då, hon har haft ett kanonår. Första halvåret i agilityn gick hyfsat, hon placera sig bra, vi fick många lopp utan disk. Men det var inte så mycket mer. Men sen i augusti var det nån som öppnade ketchupflaskan, och på en månad plockade hon 4 pinnar   . Det började den 14 augusti i Mora, där fick hon sin första pinne i hoppklass. Sen första helgen i september var vi i Kungsör och tävlade. Där fick hon en pinne i hopp på lördagen, och en i agility på söndagen. Sen den 10 september tog hon sin sista pinne i hoppklass, och vart uppflyttad till tvåan. Det hade varit bättre om hon tagit i agility istället. Men nu vart det så här. From nästa år så är uppflyttningen valfri. Då hade jag kunnat vänta med uppflytt i hopp tills hon fått 2 pinnar till i agility. Det vart lite trist nu tävlingsmässigt. Nu får Lizzie pga det vänta ända till maj på sin första officiella tävling.

Claras agilitykarriär har det varit lite si och så med. I somras så tänkte jag att jag åker med Clara till Ludvika för dom hade en inofficiell där för de skulle auktorisera en tävlingsledare. Första loppet så tog hon nästan halva banan, men jag fick locka och pocka. Andra loppet ville hon inte ens hoppa över första hindret. Tredje loppet strök jag henne. Så jag tänkte att Claras agilitykarriär var där. Jag tog inte ens med henne på träningarna, utan jag tänkte att jag satsar på Lizzie istället. Det var nog ett smart drag det där. Sen under sensommaren när vi tränade rallylydnad så hade dom agilitykurs samtidigt. Så efter den kursen och vår träning så gick jag ut och provade lite med Lizzie, och tänkte att jag provar med Clara också. Och hon gick kanonbra på den banan som var uppställd. Då tänkte jag att det kanske finns ett litet hopp. Så då började jag ta med Clara på träningarna då och då. Det gick bättre och bättre för varje gång.

Sen var det en officiell tävling som Ludvika skulle ha i Smedjebacken. Vi hade lite strul och få ihop det med bilar, så jag planerade att maken skulle skjutsa mig och hundarna till mamma. Sen skulle jag gå med flickorna från henne till Heros. Så jag anmälde Clara till ett agilitylopp. Hon gick runt hela banan. Visserligen blev vi diskade för vi fick 3 st vägran. Men det var inte alls likadant som i somras. Nu ville hon springa, fast vi har ju inte jobbat ihop oss riktigt så det vart en del oklarheter på vissa ställen, därför dessa vägran. Sen efteranmälde jag henne på en av våra Vintercupstävlingar som gick dagen efter. Hon gick alla 3 loppen, ett av dom tom nollad fast med tidsfel. 2 lopp diskade vi oss pga att jag inte litade på henne. Trodde hon inte skulle fixa så jag gjorde lite extra svängar för att hjälpa till trodde jag. Men det vart ju alldeles galet istället.  Men nog är Clara på G. Funderar på att anmäla henne till Rättvikstävlingen i mars, om jag får nån och åka tillsammans med. Det är lite väl långt att åka ensam.

Sen har vi ju rallylydnaden. Den blev ju officiell den 1/7-11. Såklart var ju jag och systrarna med där och tävlade mitt i natten. Vilket var en upplevelse i sig. Där fick båda 2 godkända resultat. 2 veckor senare så åkte vi till Ånnaboda, utanför Örebro och tävlade. Där fick dom sitt andra godkända resultat. I september så var vi till Uppsala och tävlade, och där fick båda sitt tredje godkända. Då sa jag att Lizzie inte behöver starta i nybörjarklass fler gånger så jag flyttade upp henne till fortsättningsklass. Men Clara var inte riktigt klar för det, det är hon väl inte än heller egentligen. Så helgen efter Uppsala så åkte vi till Dala-Floda och tävlade. Lizzie fick 92 poäng på sin första i fortsättning och kom på 2:a plats. Clara fick sitt fjärde godkända i nybörjarklass. Men där bestämde jag mig för att Clara inte behöver starta mer i nybörjarklass, det kändes lite meningslöst med ett fjärde godkänt. Så nästa tävling hon startar i är fortsättning, vare sig hon är klar eller inte. Sen i oktober var vi till Vallentuna, Lizzie och jag. Det var 2 tävlingar där, och hon fick sina 2 godkända resultat i fortsättning. Så på 6 tävlingar så fixade sig Lizzie upp i avancerad klass. Man skall ju ha 3 godkända eller maxpoäng på en tävling för att kunna flytta upp sig. Men man skall ha 3 godkända för att kunna söka om titeln. Så på Lizzie kan jag söka titlarna RLD N och RLD F, men har inte gjort det än. Och för Clara kan jag söka RLD N.

Sen har vi ju lydnaden, där är det ju bara Lizzie som tävlar. Vi har varit på några stycken, och vi har varit såååå nära 1:a priset flera gånger. Varit en eller två poäng ifrån. Men så till slut i Dala-Floda i somras så fick vi äntligen vårat första 1:a pris. Hade ju hoppats att vi skulle få 2 till i år, men det vart inte så. Sista tävlingen så fick vi ju bara 159 poäng, och man skall ha 160. Surt sa räven........  Men, nästa år tar vi nya tag. Blir ett nytt försök redan i januari.

Så målet nästa år är att Lizzie skall ta sina 2 pinnar i agilityklass, så att hon kommer upp i tvåan i den också. Clara och jag skall börja fungera tillsammans på agilitybanorna. I rallylydnaden skall Lizzie starta i avancerad klass, och Clara i fortsättning. Sen hoppas jag Lizzie får sina två 1:a pris i lydnaden så att vi kan börja träna på tvåan.

Idag hade vi den tredje tävlingen i Vintercupen. Tre agilitylopp idag, med 2 hundar. Det blev lite springa det, men jag tyckte inte alls att det kändes jobbigt. Kanske konditionen börjar bli bättre till slut. När det är agility så startar vi med dom mindre hundarna, så Lizzie och Clara fick vänta ett tag på sin tur. Men det var inte så kallt ute idag, och de hade täcken på sig båda två så det gick bra.

Lizzie fick starta först av systrarna idag, och det gick kanonbra. Det kändes kanonbra, och det flöt på så bra så. Finns väl inte så mycket att orda om det. Vi kom på 3:e plats, och första gången vi fick pris på våra egen tävling. 8 vintercupspoäng fick hon också där.  Sen blev det Claras tur. Hon gick också bra, fast det gick inte speciellt fort för henne. Men hon är ju nybörjare så man kan inte kräva för mycket av henne än. Det var ju bara tredje tävlingen för henne än så länge. Och när man tänker på att i somras när vi försökte med en tävling så ville hon inget alls, så har det gått kanonbra nu. Hon tog alla hinder, men gick in i slalomet från fel sida, så jag fick ta om henne. Sen råkade hon ju hoppa över ett par pinnar, men det såg inte domaren. Och det är ju det han visar som gäller, och nu visade han inget  . I och med att hon hoppade över 2 pinnar så gick hon ju ur rätt. Jag var ju emellan domaren och Clara så det var ju inte så lätt och se vad som hände bakom mig  . Ibland är det bra och vara lite rund. Men sen fixade vi resten av banan, och Clara kom på 13:e plats. Så det hade ju ingen större betydelse om vi vart diskade eller inte.

Sen efter dom små hundarna vart det dags för lopp 2. Den här gången var Clara först ut. Banan började med hopp, hopp och balans. Nästan bredvid balansen låg en tunnel. Jihooo tänkte Clara, en tunnel och for rätt in i den. Det positiva i det är ju att hon börjar få lite sug på hinder själv. Ja, vi vart ju diskade därmed. Sen vart det lite hur som helst med resten av banan. Sen var det dags för nästa syster. Lizzie fixade början galant, hon visade inte ens tecken på att vilja dra in i den där tunneln. Sen efter halva banan så var det lite trixigt med att få in i slalomet efter en tunnel och ett hopp. Men Lizzie fixade det bra, när Lizzie hade fixat slalomet så kände jag att den svåra delen av banan var avklarad, att nu är resten en piece of cake. Så då drog jag på mot nästa tunnel. Men......vart tog Lizzie vägen   . Tittade bakom  mig, ingen Lizzie där. Jag vet inte riktigt vart hon var, om hon sprang bakom mig, eller in i fel tunnel. Men helt plötsligt kom hon och inte vet jag varifrån hon kom  . Ja, det var ju en del som hade roligt åt oss. Men vi fortsatte väl resten av banan fast vi blev diskade.

Sen fick systrarna vänta ett tag igen när dom små hundarna sprang. Återigen så fick Clara gå ut först. Början var det hopp, hopp och sen tre tunnlar på raken. Mitt största orosmoment där var att dom skulle ta fel tunnelingång i den tredje tunneln. Man skulle ju inte in i den som var närmast. Men det gick bra, och återigen så hoppade Clara över ett par slalompinnar i slalomet, men återigen misssade domaren det för jag var emellan  . Men det spelar ingen roll för det vart nåt annat strul där så vi diskade oss i alla fall. Sen blev det dags för Lizzie. Var väl lite mer orolig där att hon skulle dra i fel tunnelingång, men inga problem. Slalomet fixade hon bra. Sen kom nästa orosmoment, det stod ju ett hopphinder alldeles bredvid den tunnelingången man fått oroa sig för en gång tidigare, att hon skulle dra in i tunneln istället för över hoppet. Men inga problem. Men sen klantade jag till det. Gjorde ett blindbyte mellan ett hopp och A-hindret. Anledningen till att jag gjorde det var att jag trodde hon skulle dra på ett hopphinder som stod alldeles framför A-hindret på andra sidan, och hon skulle in i en tunnel. Så resultatet blev ju att jag inte hann med blindbytet riktigt så hon sprang förbi A-hindret. Hade jag inte gjort det bytet så hade vi kanske klarat oss felfritt. Men nu fick vi en vägran. Men trots det så kom vi på 5:e plats, och Lizzie fick ännu mer vintercupspoäng.

Ang vintercupspoängen så har vi ingen strävan att vi skall vinna eller nåt sånt, för nån sån chans har vi aldrig. Men däremot så tycker jag det är roligt att man får nåt poäng alla fall. Det peppar upp lite, även om man skulle längst ner i listan, men man är inte utan poäng. Om jag räknat rätt så fick Lizzie 14 poäng idag, och har då sammanlagt 25 poäng.   

Idag var det dags för den andra vintercupstävlingen i Norberg. Eftersom Clara gick så bra igår så fick hon också följa med idag. Jag har nu anmält henne till resterande vintercupstävlingar. Så här blir det och springa av  .  Det var 3 hoppklasser idag. Ingen slalom fanns det heller på nån av banorna, så egentligen borde detta ha varit våran  dag. Men det blev ju 4 disk av 6 möjliga. Och vem  beror det på????? Ja inte var det Lizzie och Clara alla fall, utan deras klantiga matte.

Men Lizzies första lopp finns det inte mycket att orda om, allt flöt på kanonbra, vi tog oss i mål utan några fel. Hon fick bara väldigt lite tidsfel, nästan obefintligt   . Så hon slutade på 4:e plats i det första loppet, och fick 7 nya poäng till dom 4 sen förut.

Claras första lopp började kanonbra, vi hade fixat över halva banan utan några som helst fel. Men så kom vi till ett ställe där jag inte litade på Clara tillräckligt mycket. Ett sk staket med 2 hopphinder som står bredvid varandra. Hon skulle hoppa över den till vänster, sen hoppa tillbaka till samma sida på höger sida. När jag sprang med Lizzie så stannade jag ju kvar på samma sida som hon hoppade från första gången, och sprang fram till det andra hindret för att få henne över det. Av nån underlig anledning fick jag för mig att Clara inte fixar det, fast hon hade gjort det tidigare på banan. Så jag sprang ju med henne till andra sidan hopphindrena. Sen blev det lite strul när jag skulle få henne över den andra, så då kom hon på fel sida istället om jag kommer ihåg rätt och hoppade från fel sida. Så då vart hon diskad när hon hade bara 5 hinder kvar. Det som var kvar av banan fixade hon ju kanon också.

Sen blev det dags för andra loppet för Lizzies. Första halvan av banan gick kanonbra, jag kom tom ihåg den fast det var lite rörigt där med alla tunnlar man skulle ta. Men vid ett tillfälle så fick jag Lizzie på fel sida om hoppet och hon hoppade över, därmed disk.

Claras andra lopp gick kanon. Jag försökte vara nog med att visa henne vart hon skulle. Ett tag var hon på väg och dra mot ett hopp istället för en tunnel, men jag fick stopp på henne innan hon kom fram till hoppet. Hon gick kanonbra, hon sprang inte förbi nåt hinder nånstans. Clara fixade sitt första lopp utan disk. Hon fick ju tidsfel, men det gör inget. Hon har ju inte hållt på så länge, farten kommer när hon blir säkrare, för än så länge är hon väldigt osäker. Jag får hålla på och peppa, och berömma henne väldigt mycket. Men hon kom alla fall på 14:e plats, inte ens sist av dom som klarade sig runt banan, utan det var 2st som placerade sig sämre än hon. Resten diskade sig.

Dags för Lizzies tredje lopp. Det var en lång raksträcka i början, som nu inte var så rak. En del som sprang med hund på vänster sida fick drog ut hunden mot banan så att den hoppade över fel hinder. Andra valde och springa med hund på höger sida. Men då hade man i slutet av raksträckan fått göra ett bakombyte, och det är inget för Lizzie och mig. Så jag valde att springa med henne på min vänstra sida, men att jag skulle springa så fort att jag var framför henne, eftersom det nu inte så rakt. Tror dom på klubben aldrig sett mig springa så fort som jag gjorde där   . Men vi fixade det alla fall. Sen kom vi till en tunnel, och då hade jag nog lite glömt bort vart jag skulle efter den, så jag sprang och mumlade för mig själv nionionionio. Och där såg jag tio, vid en annan tunnel. Men så fick jag nog Lizzie på fel sida om ett hopp igen tror jag. Kommer inte ihåg riktigt, för jag kommer inte ihåg att jag fick dom på fel sida så många gånger. Men jag kan inte minnas vad det annars var för nåt som gjorde att vi diskade oss. Så då kom dagens tredje disk.

Sen var det samma bana för Clara. Hon gick kanonbra, men så vart det disk för henne också nånstans. Har för mig att hon kom på fel sida om ett hopphinder där också. Men annars kan jag säga att Clara sig kanonbra, tror hon inte fick nå vägran nånstans idag, utan alla fel var pga hon hoppade från fel håll på hopphinder.

Vilken skillnad det har blivit från att för ett par år sen ville hon inte springa på agilitybanan alls. Hon tog ett hinder och sen sprang hon till bilen. I somras när vi var till Ludvika på deras inoff tävling, där ville hon inte heller vara med alls. Utan sprang vid sidan om nästan alla hinder. Och nu, mindre än ett halv år senare så springer hon hur säkert som helst.

Nu på träningarna framöver skall det nötas slalom med både Lizzie och Clara. Clara skall även få träna på platta tunneln. Den vill hon ju gärna inte in i. Förra träningen tog vi ju långhoppet fast jag visste att den inte skulle vara med på tävlingen. Visste ju vem som hade ritat banorna, och han har inte med långhoppet, för han tycker det är ett så löjligt hinder så han ser ingen vits med att ta med det.

Men i det stora hela är jag nöjd med dagen. Lizzie har ju aldrig placerat sig så bra på en vintercupstävling. Men ännu mer med Clara som inte velat springa förut, och nu fixar 3 lopp på en och samma dag så kanonbra.